Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Månsson på farligt upp drag i Kosovo

/
  • Medaljer. Efter hemkomsten vankades det finmiddag i Kungsängen där medaljer delades ut. Den vita linjen står för fred, berättar Johan Månsson.
  • Snabb utryckning. Normalt ska det gå                          tre år mellan missionerna, men det hann bara gå två innan Johan Månsson fick åka tillbaka till Kosovo. Anledningen var att FN-missionen skulle                               ersättas av EU-poliser. ”Men det kom inget beslut från EU, då fick politikerna kalla fötter och skickade ner utbildat folk direkt” berättar Johan Månsson.

Varje år står närmare 200 poliser i Sverige redo att ge sig ut på missionsuppdrag runt om i världen.


Nyligen kom Sandvikenbon Johan Månsson hem från sitt andra uppdrag i en av Kosovos oroligaste städer.


– Man får verkligen perspektiv på livet, berättar han.

Annons

Sandvikenbon och tvåbarnspappan Johan Månsson är nyss hemkommen från en fyra månaders lång FN-mission i Kosovo. Under den här tiden bytte han ut sitt jobb på utryckningen hos polisen i Gävle för att ingå i en internationell förstärkningsgrupp i vad som kallas ”Kosovos Hot Spot”: staden Mitrovica. En stad som genom floden Ibar delas i en albansk och en serbisk sida.

– Jag befarar att det kommer smälla till där inom några månader. Serberna gillar inte att EU godkänt självständigheten och när överlämningen från FN till EU blir mer konkret blir det nog demonstrationer, säger Johan om den stad han bott i under sommaren.

Mitrovica är ett ställe som många undviker på grund av de stora spänningarna mellan serberna och albanerna. Ändå anmälde sig Johan som frivillig till området. Anledningen är att han har varit där förr.

I mars 2005 åkte han på en årslång FN-mission i Kosovo. Då var det erfarenheten och pengarna som lockade – utlandsstationeringen ger poliserna mer än dubbelt upp i lönekuvertet. Den här gången var motivationen en annan.

– Jag gillar det livet, att vara på uppdrag är väldigt socialt. Man lär sig mycket, ser mycket och får vara med om mycket, säger han.

Upplevelserna är dock inte alltid av det trevliga slaget. Vid ett tillfälle blev ett vattenprojekt en politisk konfrontation. Det började med att ett barn kastade en sten i protest – snart haglade stenarna överallt.

– Man känner sig inte direkt säker eller trygg när man står mellan serberna och albanerna då. Alla har vapen hemma och man vet att nästa steg kan vara nära. Rätt vad det är finns ett automatvapen där, berättar Johan.

Den här gången slutade det utan några inblandade vapen, men oron fanns där. Förstärkningsstyrkans uppgift är dock inte att hantera stora upplopp utan att vara ett komplement till polisen i landet.

Johan beskriver Kosovo som ett barn som börjat stappla. Landet har inte fyllt ett år än och det politiska livet är rörigt. Och trots att han oroar sig för Mitrovicas framtid kan han tänka sig att snart åka tillbaka dit på uppdrag.

För sin sista resa verkar han inte ha gjort.

– Efter en resa börjar man värdesätta livet hemma mera. Vi har inget perspektiv på problemen. Ett sånt här uppdrag ger en perspektiv på livet, samtidigt som man får ett break från vardagen, säger han.

Mer läsning

Annons