Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Margareta, 72: "Det är en fantastisk känsla varje gång ett barn lär sig att läsa"

/
  • Margareta Gunnarsson med eleverna Salomo Frisk och Agnes Einarsson Dannberg. Margareta är en av många 65-plussare inom läraryrket.
  • Med hjälp av kort med olika bilder får barnen även träna bildminnet som också är en viktig del i läsprocessen.
  • Margareta Gunnarsson trivs i klassrummet.

I 50 år har Margareta Gunnarsson, 72 år, arbetat som lärare. På grund av den stora lärarbristen fortsätter hon att jobba, trots att hon passerat pensionsstrecket.
– Jag tycker fortfarande att det är roligt och det känns bra att kunna göra nytta.

Annons

På Kungsgårdens skola har några elever i årskurs ett gått iväg till ett mindre klassrum för att träna läsning med specialläraren Margareta Gunnarsson. I dag är det bokstaven B som ska läras in. Margareta använder sig av olika metoder när hon ska lära barn att läsa och skriva. Barnen får först träna på att säga korta B utan ett efterföljande E, de får läsa, skriva och dra kort på bilder som innehåller bokstaven.

Läs mer: 65-plussarna gör en samhällsinsats när lärarbristen är stor

Linnéa Johansson kastar huvudet bakåt och suckar:

– Åh, det är så svårt!

Efter en liten stund tillägger hon.

– Fast man blir ju bättre och bättre.

Eleverna får till sist gå lite avskilt med Margareta och läsa ett stycke. De ljudar koncentrerat medan Margareta uppmuntrar och berömmer.

– Det är viktigt att möta elever på den nivå där de befinner sig. Om det är för svårt blir det bara förvirrande. Läsning är avkodning och förståelse, det kräver mycket träning, förklarar Margareta.

Läs mer: Rapparen Petter växte upp med enorm panik

Hon betonar hur viktigt det är att använda alla sinnen för bättre inlärning.

– Man behöver använda hörsel, syn, känsel och få höra hur vi artikulerar. Det är många sinnen som måste användas tillsammans. Det starkaste minnet är vårt muskelminne, genom repetition lär man sig hur bokstäverna ska skrivas och barnen blir säkrare på hur bokstäverna ser ut.

Under sina år som lärare har Margareta upplevt många förändringar inom skolvärlden.

– Jag är en gammal småskolelärarinna och det finns nästan inga lärare i dag som jobbar lika mycket med läsinlärning som vi gjorde då. När jag gick lärarutbildning hade vi en otroligt lång utbildning i fonetik, hur och var ljuden bildades. Vi hade även en lång utbildning i metodik, hur man lär sig att läsa. Idag har vi många nyanlända barn och de har andra ljud och då är det också viktigt att visa var ljuden bildas. Varje bokstav har ju sin egen lilla historia.

– Jag tar bokstäverna i en speciell ordning. En del bokstäver är svårare, först vokaler och konsonanter som s och m som man bildar längre fram i munnen och väntar med de bokstäver som framkallas längre bak i munnen.

Läsförståelsen har under de senaste åren sjunkit drastiskt bland barn och unga. Dator- och mobilanvändandet är en orsak.

– Alla ska bli så bra som möjligt på att läsa och skriva. För en del barn räcker det inte med att trycka på tangentbordet, utan de behöver repetition på många olika sätt. Men datorn är ett bra verktyg för barn som har problem med motoriken. Det ska vara ett naturligt hjälpmedel i skolarbetet, säger Margareta.

Läs mer: Läsa är jätteviktigt för allt!

På grund av den rådande lärarbristen har det blivit vanligare att pensionerade lärare får hoppa in som vikarier. Margareta har inget emot att jobba några dagar i veckan.

– Jag har mer ork nu än när jag var yngre och hade små barn hemma.

Drygt 2 200 yrkesverksamma grundskolelärare i Sverige var 65 år eller äldre förra året. Det motsvarar ungefär 2,5 procent av alla anställda. I gymnasieskolan var andelen 3,4 procent, visar statistik från Skolverket.

Läs mer: Facket oroas över lärarbrist

Margareta har inga planer på att sluta än.

– Det är fortfarande roligt. Det är en fantastisk och tillfredsställande känsla varje gång ett barn lär sig att läsa.

Mer läsning