Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

När betyg skär rakt in i hjärtat

/

Om en dryg månad lämnar 103 000 niondeklassare grundskolan i Sverige. I handen får de ett viktigt papper med bokstäver som avgör deras fortsatta studier.
Enligt en färsk rapport från Skolverket känner sig mer än var tredje högstadieelev stressad av betygen. En av dem är Loka Rydstrand från Sandviken:
– Ett dåligt betyg fick mig att fundera på om det var värt att fortsätta, över huvud taget...

Annons

Betyg kan aldrig bli rättvisa. Frågan är bara hur orättvisa de får vara.

I en strävan att göra betygen till verktyg för rättvisa urval och stimulera elever att prestera bättre har den svenska skolan sett ett antal olika betygssystem passera genom åren. Svenska elever har bland annat bedömts med betygssystem som varit absolut, relativt och sedan 2011 ett mål- och kunskapsrelaterat betygssystem med en ny betygsskala. Ett system som mötte kritik redan när det infördes, inte minst på grund av att eleverna bedöms på sin sämsta delprestation, oavsett vad de presterat i övriga moment i ämnet.

I måndags släppte Skolverket en rapport, Utvärdering av den nya betygsskalan samt kunskapskravens utformning, på regeringens uppdrag, som också kritiserar just detta faktum, att en enda sämre insats kan fördärva allt eleven jobbat för under lång tid.

En som lärt sig det nya betygssystemets baksida den hårda vägen är Loka Rydstrand, 15 år, som går i 9:an på Björksätraskolan i Sandviken

– Jag trivs verkligen bra här, på min skola, börjar Loka.

– Den är bra strukturerad, man vet vad man ska göra. Jag har bra lärare som stöttar oss elever. Det känns extra viktigt då jag själv fick diagnosen adhd i tredje klass.

Loka var med i den första elevkullen som fick betyg från sexan.

– Då började allting. När jag fick mitt första F. Jag tänkte direkt att hur ska jag nu klara sjuan när jag får ”riktiga” betyg? Varför ha betyg i sexan? Man behöver dem inte.

Förslaget om betyg från fyran avfärdar hon helt.

– Uselt. Min lillasyster går i fyran. Då ska man få vara barn och leka.

Med bra stöd från bland annat kuratorn på skolan fortsatte Loka plugga så mycket hon kunde. Betygen var riktigt bra, mest A och B. Men så kom de nationella proven.

– Det gick inte bra. Direkt efter resultatet på ett nationellt prov mådde jag riktigt dåligt. Jag tappade allt och blev deprimerad, hade ångest och var helt borta. Jag gick och grubblade över mitt resultat hela tiden. Jag hade fått ett E och det går inte att kompensera med det betygssystem vi har nu.

Hon omvandlade sin frustration över betygen till en insändare som publicerades på Torget i Arbetarbladet 31 mars, "Betygen skär rakt in i hjärtat", Och hon var inte ensam om sin frustration.

– En lärare på skolan frågade om det var jag som skrivit den, han kände igen stilen. Sedan började andra förstå. Men jag har bara mött positiva reaktioner, förutom någon som missförstod när jag tyckte att äldre skulle prova på den stress vi ungdomar har i dag.

De jämförde med sin egen skoltid?

– Ungefär. Men det är en annan stress nu. Förr var det nog fler frågor på proven men med ”rakare” svar. Nu kan det vara en fråga som ska besvaras på fyra sidor. Och elever kan må dåligt av det.

Lokas insändare var mest läst av alla insändare under flera veckor och har hittills delats mer än 2 600 gånger.

I den beskrev hon bland annat känslan av att få dåliga betyg som att det skär rakt i in i hjärtat.

– Jag kände så. Jag var helt knäckt. Jag tänkte, vad är det för mening? Jag ville inte fortsätta, med skolan eller något… Och om man inte orkar med sig själv, hur ska någon annan orka med en?

Ännu fler nationella prov väntar Loka och hennes klasskamrater.

– Det har gått bättre på proven nu men ändå har det känts sämre inombords. Vi har det sista provet om någon vecka. Det är i matte. Jag älskar matte men jag har nästan tappat lusten.

Enligt Skolverkets rapport känner 29 procent av pojkarna och 44 procent av flickorna på högstadiet i Sverige sig stressade av betygen.

– Jag tror tjejer vänder stressen inåt och mår dåligt av den, de grubblar mer. Killar kan nog få ur sig stressen bättre genom att vara mer utåtagerande och prata och skrika i skolan.

Några som möter ungdomars dåliga mående och deras stress varje dag är kuratorerna på Bris, där antalet stödkontakter med ungdomar ökar hela tiden.

– Många unga som kontaktar Bris upplever sig stressade över betyg och skolarbete på olika sätt. Att vara stressad över betygen i 9:an är ganska naturligt, men Bris pratar med unga som redan i klass 6 känner sig stressade över betygen. Detta innebär en tidig och långvarig stress för unga. Tanken på att man måste prestera på topp hela tiden är orimlig för alla, särskilt för barn som är i sin pubertetsutveckling, tycker Magdalena Laestander, kurator på Bris, och fortsätter:

– Under puberteten och tonåren är det inte bara skolan som stressar unga. Hjärnan och kroppen utvecklas på olika sätt och den unga försöker hitta sin egen identitet, vilket är stressande i sig. Barn och unga utvecklar olika kompisrelationer och försöker hitta sin plats i samhället och utvecklar olika sätt att förhålla sig till samhällets krav. Detta är en normal stress som de flesta unga går igenom. Men att samtidigt behöva känna en stress att prestera på topp i skolan skapar en övermäktig ekvation.

Loka är väl medveten om att det är många som har det mycket svårare än hon med betygen och hon har nyligen själv fått reda på att hon kommit in på den gymnasielinje hon sökt, enligt det preliminära beskedet. Hennes poäng är att betygen i nuvarande form stjälper mer än de hjälper.

– De skulle gjort rätt från början, det var ju ändå så många som klagade.

Till andra som känner sig pressade av betygen har hon tips på hur man kan tänka.

– Vet man att man kan, så vet man. Det är det viktigaste. Allt går att ta igen senare. På högskola eller Komvux. Inför proven ska man ha mycket självförtroende. Går det dåligt, så se det som en prövning. För mig har det visserligen funkat tvärtom (skratt) men det är det jag tror på ändå.

Okej. Året är 2026. Du är utbildningsminister och bestämmer?

– Då bestämmer jag att proven ska vara mer individualiserade. Provsituationen ska inte avgöra bedömningen. Vissa – som jag själv – mår bättre av att få visa muntligt vad vi kan. Sedan vill jag gå tillbaka till betygssystemet med G, VG och MVG, det var bättre. Tills dess kan man ta bort D i alla fall (skratt). Så man slipper hamna nära icke godkänt men samtidigt vara så nära ett C, som är ett VG och jättebra...

Mer läsning

Annons