Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Rekordfå gymnasieelever i Sandviken

/
  • STORA FÖRÄNDRINGAR. Nye gymnasiechefen Magnus Höijer säger att den krympande kommunala gymnasieskolan står inför stora förändringar. En fingervisning om vad politiken vill hoppas han få i dag när politikerna i kunskapsnämnden och kommunstyrelsen samlas till en egen skolstart för att diskutera gymnasiets framtid.

Allt fler Sandvikenelever ratar kommunens egna gymnasieutbildningar.

Inför skolstarten i dag har var tredje elev i ettan sökt sig till friskolor eller andra kommunala gymnasieskolor.

– Vi har inte längre förtur till eleverna. Det måste vi nu anpassa oss efter, säger nye gymnasiechefen Magnus Höijer.

Annons

Det är en krympande skara elever som infinner sig till Sandvikens gymnasiekola vid terminsstarten i dag. För första gången i modern tid understiger elevantalet 1 500.

Av eleverna som börjar i ettan har 173 valt att gå i friskolor eller i andra kommunala skolor. Det innebär att 33 procent väljer bort den egna kommunens gymnasieutbildningar. Från andra orter får Sandviken trots två riksidrottsgymnasier bara 104 nya elever.

Inför kommande år ser situationen för den kommunala gymnasieskolan ut att kunna bli ännu tuffare. Två utbildningsföretag ligger i startgroparna för att starta nya gymnasiefriskolor med teknisk inriktning nästa år, under förutsättning att Skolverket ger klartecken.

– Det är bara att inse att vi inte längre har någon förtur till eleverna, utan att vi konkurrerar med många andra, säger Magnus Höijer, 39-åring som efter omorganisation inom kommunen numera är chef för både vuxenutbildningen CVL och gymnasieskolan.

Nye gymnasiechefen har bråttom med att få besked av de politiskt ansvariga om hur de vill hantera situationen med ökad konkurrens. Tillsammans med kunskapsnämndens politiska ledning har han därför tagit initiativ till ett möte i dag där skolpolitiker och ledamöter i kommunstyrelsen ska ha en egen skolstart och börja diskutera gymnasiets framtid.

– Vi förväntar oss att de ska uttrycka någon sorts ambition för gymnasieskolan och tala om vilka förväntningar de har på oss. Utifrån det får vi sedan agera.

Magnus Höijer anser att det nu avgöras vilka utbildningar kommunen ska satsa på, hur skolan ska organiseras och hur utbildningarna ska marknadsföras mot eleverna. I det sistnämnda fallet menar han att den kommunala skolan har en hel del att lära av friskolorna.

– De är duktiga på att nå fram till potentiella elever.

– Det kan naturligtvis finnas fördelar med att inte försöka greppa över allt. Men för eleverna finns det också fördelar med att gå i en stor skola. De får stora valmöjligheter när det gäller kurser som de kan välja själva och det finns språkstöd och special- pedagoger som en liten skola inte kan erbjuda.

Mer läsning

Annons