Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Repetitionerna inne i slutskedet

/
  • Radikale stockholmaren Stefan (Emil Holmgren), entusiasmerar trummisen Kacken (Håkan Sjöberg) och basisten Raije (Thomas Demasure) genom att berätta att Jimi Hendrix ska göra en spelning i Högbo.
  • TIDSFÖRDRIV. Kortspel och sprit fick fritiden att gå för arbetarna. Här är det sockersjuke ”gammpojken” Sigge (Bertil Nilsson) från Sollefteå som drar en spader tillsammans med musikintresserade Jimmy (Samuel Andersson) och kringresande finländaren Esko (Kennet Lundberg).
  • KAFÉBESÖK. Marit (Tove Modéer) låter sig lockas av Siv på fiket (Åsa Juhlin).
  • Tove Modéer har börjat drömma om premiären, men Kennet Lundberg är lugn.

Unga och gamla samlades i ett kollektiv där misär och sprit men också musik och glada skratt präglade vardagen. Arbetarna i barackerna i närheten av nuvarande Sandvik Coromant hjälpte till att bygga upp den svenska välfärden.

Nu får de utrymme i pjäsen ”Maran” som har premiär på Folkets Hus i Sandviken 9 oktober.

Annons

Repetionerna har pågått i ett år och nu närmar sig de två oktoberhelger då tio föreställningar ska fyras av.

Dramatikern och författaren Bernt-Olov Anderssons berättelse handlar om en glömd del av Sandvikens historia, de hitresta arbetarna som bodde i baracker och jobbade i industrin. Pjäsen utspelar sig 1967.

– Killarna slet hårt, bodde dassigt, for illa med spriten och hade ett dåligt socialt liv, säger regissören Christer Dahlberg.

De påvra bostäderna var uppställda på ett område med sankmark och i ett läkarutlåtande bedömdes miljön som osund.

– Det var lyhört och utan möjlighet till privatliv. Männen gick sina skift och det blev mycket brännvin på fritiden, säger Christer Dahlberg.

Men allt var inte bara elände.

– Det händer spännande och roliga saker i föreställningen, inte minst i kollisionen mellan unga och gamla, säger Christer Dahlberg.

13 aktörer medverkar. Det finns ingen självklar huvudrollsinnehavare, även om vissa karaktärer är centralfigurer.

Dit hör Jimmy, som gillar att spela gitarr men känner sig ganska bortkommen i början. Marit, en lätt förståndshandikappad kvinna som kommer och går i barackerna, är också tongivande.

När Arbetarbladet besöker en av de sista repetitionerna berättar Tove Modéer, som spelar Marit, att premiärnerverna börjar kännas.

– Jag har börjat drömma om föreställningen, säger hon.

Scenkostymerna har nyss anlänt och snart är det dags att lämna repetionslokalerna i Valhalla för att kliva in i Folkets Hus, där föreställningarna ska äga rum.

– Jag är rätt nöjd med förhandsförsäljningen hittills, säger Christer Dahlberg.

Mer läsning

Annons