Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Så vill Försäkringskassan sänka sjukfrånvaron: "Att sjukskriva är inte alltid bästa medicinen"

/

Regeringens mål är att sjukskrivningarna ska minska. Men i stället går utvecklingen åt motsatt håll: Sjukfrånvaron ökar.
– Antalet nya sjukskrivningar måste minska. Det är nummer ett, säger Jan Larsson, analyschef på Försäkringskassan, om vad som krävs.

Annons

LÄS MER: Fler blir sjuka när tempot drivs upp – "Receptet finns på arbetsplatserna"

Det är framför allt tre aktörer som måste skärpa sig: Hälso- och sjukvården, arbetsgivarna och Försäkringskassan.

Jan Larssons recept är dels att hälso- och sjukvården måste ta sjukskrivningarna "på större allvar och sköta uppdraget med större kompetens".

– Det innebär att man inte får slentrianmässigt sjukskriva människor. Man ska naturligtvis ge människor hjälp med olika insatser, men att sjukskriva är inte alltid bästa medicinen, säger han.

För det andra måste arbetsgivarna vara mer lyhörda.

– De måste vara vaksamma om de ser att människor är på väg att jobba för mycket, vara trötta och slita ut sig eller visa tecken på bekymmer utanför arbetsplatsen.

– I många fall finns möjligheter att koppla in företagshälsovården innan det blir sjukskrivningar och stoppa en utveckling som är på väg åt fel hål, säger Jan Larsson.

För det tredje kan också Försäkringskassan skärpa sig och gör bättre utredningar, menar han.

Under de första tio åren på 2000-talet minskade sjuktalen. Men i slutet av 2010 stoppades minskningen.

Då var svenskarna sjukskrivna i snitt sex dagar per år.

Nu vill regeringen att sjuktalet – antalet sjukdagar i snitt per försäkrad och år – minskar från dagens 10,3 dagar till 9 dagar senast 2020.

Om det ska lyckas måste nuvarande trend stoppas, konstaterar Jan Larsson.

Psykisk ohälsa ligger bakom en stor del av ökningen, en fjärdedel av de nya sjukfallen.

Sjukfrånvaron är betydligt högre bland kvinnor än bland män, inte minst bland de som jobbar i skola, vård och omsorg.

LÄS OCKSÅ: Lärarfacket varnar: "Tickande bomb" när stressen ökar

Jan Larsson:

– Man kan ha teorier om att arbetsbelastningen är sådan att den skapar ohälsa. Man kan också tänka sig att kraven i de yrkena är såna att det är svårt att göra jobbet om man inte är psykiskt på topp. Men det finns inga enkla, säkra svar och inte en enkel lösning.

Han noterar att sjukfrånvaron varierar mellan olika delar av landet. I Jämtland och Västernorrland ökar sjukfrånvaron medan den minskar i Östergötland. Försäkringskassan ska titta närmare på vad skillnaderna beror på.

Försäkringskassan tror att en del av ökningen – kanske så mycket som hälften – beror på ändrade regler i sjukförsäkringen. Bland annat är det betydligt svårare att få sjukersättning, det vill säga sjukpension.

– Om vi haft de gamla reglerna då hade vi haft ett betydligt lägre sjukpenningtal men å andra sidan hade vi haft fler i sjukersättning, säger Jan Larsson.

För drygt tio år sedan var sjukfrånvaron betydligt högre i Sverige än i övriga EU-länder, enligt statistiken. Nu ligger Sverige nära genomsnittet.

– Just nu är inte sjukfrånvaron, sett i en europeisk nivå, uppseendeväckande hög. Men det som oroar är utvecklingen som pekar åt fel håll, säger Jan Larsson.

FAKTA OM SJUKFRÅNVARON:

Kommun, 2012 / 2013 / 2014 / okt 2014 / okt 2015

Gävle, 5,5 / 5,8 / 6,3 / 5,7 / 6,0

Sandviken, 5,6 / 6,6 / 6,8 / 7,3 / 7,9

Hofors, 5,3 / 6,1 / 6,0 / 6,4 / 6,8

Ockelbo, 4,7 / 5,4 / 7,2 / 7,9 / 7,0

Siffrorna visar sjukfrånvaro i procent av sammanlagd ordinarie arbetad tid (kommunal verksamhet). I Sandviken var sjuktalen i oktober 2015 11,5 inom omsorgsförvaltningen, 9,0 inom förskolan och 5,1 i gymnasieskolan.

LÄS MER: Inte bara patienterna är sjuka – nu ökar sjukskrivningarna bland personalen

Mer läsning

Annons