Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sandvikenborna öppnade sina hjärtan för flyktingbarn

/
  • Folk strömmande oavbrutet fram till fiket och ville dela med sig av leksaker och kläder.
  • På asylboendet bor ungefär 80 barn.
  • Erik hansen ger bort en påse med kläder.
  • Ingrid Sollied, 62 tycker att det är mycket viktigt att hjälpa de som behöver hjälp. Hon gav bland annat bort gosedjur och filtar.
  • Susanne Stake, 42, ser det som en självklarhet att hjälpa de i nöd.
  • Erik Hansen, 21, gav bort kläder till de boende i Kungsgården.
  • Det var Magnus Lennholms sambo som såg Ingemar Dunkers inlägg på Facebook. Bland annat skänkte de kläder, leksaker och spel.

Han hade väntat sig lite extra leksaker att skänka till asylboendet i Kungsgården.
Resultatet blev någonting helt annat.
– Det här hade jag aldrig väntat mig, säger Ingemar Dunker.

Annons

Allt började med ett inlägg på en Sandvikensida på Facebook.

Ingemar Dunker skrev att han planerade att skänka leksaker och kläder till barn på ett asylboende och att han skulle sitta på ett fik i centrala Sandviken om folk hade något de ville skänka bort.

– Jag hade förväntat mig att folk skulle komma förbi med ett par leksaker och så skulle jag åka dit med några kassar, säger han.

I inlägget angav Dunker att han skulle finnas på plats från och med klockan 12.00 på fredagen. När Arbetarbladet anländer 12.05 sitter han redan omsluten av ett tjugotal kassar fulla med leksaker och kläder.

– Det är skitroligt att så många kommit hit med grejer, säger han.

En av de som valt att dela med sig till barnen var Ingrid Sollied, 62.

– Jag hade köpt lite gosedjur till mina barnbarn men de har så det räcker så jag skänker bort det i stället, säger hon och skrattar.

Att Sandvikenborna var villiga att hjälpa till förstod Dunker när hans inlägg på Facebook gillades, kommenterades och delades.

– Det fullkomligt exploderade. Det känns som att folk väntat på att få göra något, säger han.

Under den timme Dunker befinner sig på fiket strömmar folk oavbrutet till från alla håll. "Ett par kassar" han hade kunnat slänga i baksätet hade plötsligt förvandlats till en nästintill full skåpbil och de som passerar förbi stannar ändå till för att lovorda initiativet. Trots det, är initiativtagaren noga med att tona ner sin egen roll i det hela.

– Det här kan vem som helst göra. Det är bara att skriva på exempelvis Facebook och bestämma en tid och plats, säger Dunker.

Den senaste tiden har bilden på 3–årige Aylan spridits med en svindlande hastighet och gripit tag i hjärtan världen över. När samtalet förs in på bilden börjar den annars så vältalige Dunker att söka efter orden.

– Vad kan man säga? Det går inte att sätta ord på det, säger han.

Även Ingrid Sollied har påverkats starkt av den döde 3–åringen.

– Vi ska vara oerhört tacksamma här i Sverige. Vi slipper se våra barn och barnbarn uppspolade på en strand. Därför är det otroligt viktigt att vi hjälper till, säger hon.

Asylboendet som leksakerna är ämnade för ligger i Kungsgården och huserar ungefär 80 barn. I skåpbilen finns allt från kläder och filtar till barnvagn och gunghästar – allt är välkommet.

– Vi kan inte föreställa oss vilka trauman barnen varit med om. Kan man bara få en unge att leka och glömma bort allt annat i två timmar är jag jättenöjd, säger Dunker.

Mer läsning

Annons