Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Semestern nära sluta i katastrof

/
  • Lena Dyremark och maken Lars-Håkan Bjurman berättar om hur båten började luta kraftigt.
  • ”Det var ett distinkt ljud”,  säger Lena om den kraftiga smällen som följdes av att båten fick slagsida och sjönk.

Båten sjönk i de höga vågorna. Utflykten med snorkling och bad blev ett drama som familjen Dyremark-Bjurman gärna hade avstått ifrån.

Annons

– Vi är glada att det gick bra och alla klarade sig, säger Lena Dyremark och maken Lars-Håkan Bjurman i Sandviken.

Tillsammans med döttrarna Karin, 18, och Stina, 15, åkte de till Koh Lanta i Thailand över jul- och nyårshelgen. De skulle bada, sola och fira Lars-Håkans 60-årsdag.

På juldagen åkte de på snorkelutflykt med en större turbåt, en tvåkölad katamaran med två däck. De var 31 personer, varav 22 gäster, på båten.

Det blåste rejält, båten gungade och guiderna delade ut sjösjuketabletter.

På hemvägen blev sjön grövre.

Plötsligt smällde det till i båten.

– Det var ett distinkt ljud. En av guiderna kom och sa lugnande att det bara var en våg, berättar Lena.

Men plötsligt började båten luta oroväckande mot babords sida. Lars-Håkan väntade på att båten skulle gunga tillbaka. Men det gjorde den inte.

– Vi tittade på varandra och undrade vad som hände.

Slagsidan blev högre. Stora fryslådor kom åkande längs däcket. Båten tog in vatten.

Familjen reste sig upp för att hämta flytvästarna som hängts på tork efter dykningen. Lena stod nere vid aktern och kastade sig ut i vattnet.

– Det var inget att fundera på, säger hon.

Inom loppet av någon minut sa det ”slurp” och så sjönk båten. Då hade också Lars-Håkan, Stina och Karin hoppat i vattnet.

– Vi och en norsk familj hamnade ihop och höll oss fast i en frälsarkrans, berättar Lars-Håkan.

De försökte hålla sig lugna och intala sig själva att hjälpen snart skulle komma.

– Det var varmt i vattnet, vi hade flytvästar och kunde simma. Det kunde vara värre, säger Lena.

Efter ungefär en halvtimme kom räddningen – långa träbåtar med inhemska yrkesfiskare, så kallade sjözigenare, och lyste med ficklampor.

Då var det kolmörkt i de höga vågorna.

– Det kändes bra att komma upp i båtarna och sitta där bland fiskenäten.

Några dagar senare åkte familjen tillbaka för att tacka fiskarna för hjälpen.

Några fler dykningsturer blev det dock inte innan hemresan.

Vad har ni lärt er av det som hänt?

– Jag kommer att tänka mer på säkerheten, i varje fall på båtar, säger Lena.

– Det var intressant att se hur man fungerar i en sån här situation, att man var så pass lugn, säger Lars-Håkan.

När han tänker tillbaka vill han se det som ett äventyr. Lena ser det inte så positivt.

– Självklart hade jag velat slippa vara med om det här, säger hon.

Familjen är dock nöjd med hur både researrangören och dykföretaget hanterade olyckan.

Enligt uppgift ska en av passagerarna ha skadats lindrigt.

Mer läsning

Annons