Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Systrarna som värmer hela Sandviken

/
  • Driftschefen. Till biobränslena man eldar på kraftvärmeverket i Björksätra hör flis, spån, torv, träpellets och kaffebönskal från Gevalia. Här syns högarna med flis. ”Det är olika ålder på dem, därför har de olika färg”, säger Ralf Blomqvist.
  • Kräver benstyrka. Stefan Dammberg ser över underhållet på pelletssilon. Den här dagen blir det några turer upp och ner.
  • Sommartid. Här eldas i en av de två träpulverpannorna. De räcker gott när det fortfarande är varmt i luften och det finns ett lågt värmebehov. Först nästa vecka tas de båda biobränslepannorna på 20 megawatt styck i bruk.
  • Från Gävle. Kaffebönskalen från Gevalia ser ut som vilka pellets som helst. Inte luktar de kaffe heller. De har pressats i maskin redan på kaffefabriken i Gävle.
  • Service. Under de varma sommarmånaderna utförs mest underhållsarbete på värmeverket. Hans Johansson ska byta temperaturgivare i en av biobränslepannorna.
  • Koll på läget. Från driftcentralen styr och övervakar en person ensam hela värmeanläggningen. Örjan Engström håller koll på datorskärmarna.
  • Pyntas till jul. Dubbelskorstenarna på värmeverket kallas i folkmun för ”Systrarna” och är 90 meter höga.  Sammanlagt produceras här 240 gigawattimmar om året, vilket ungefär motsvarar vad 10 000 normalvillor gör av med.

Sommartid innebär underhållsarbete och bara två mindre pannor i gång på kraftvärmeverket i Björksätra.

Men nu när dagarna blir kallare får både de 24 anställda och de stora bränslepannorna arbeta för högtryck.

Värmeverket står för så gott som all uppvärmning i centrala Sandviken. Arbetarbladet har gjort ett besök.

Annons

Sandviken energis kraftvärmeverk i Björksätra omvandlar energin i olika biobränslen till varmt vatten som i sin tur förser Sandvikens fastigheter och bostäder med fjärrvärme.

Till bränslena man eldar hör flis, spån, torv, träpellets och kaffebönskal från Gevalia. För att få ut så mycket energi som möjligt blandas de i olika bränslemixer.

Energibolaget har också ansökt hos länsstyrelsen om att få elda så kallat returträ, skrotat trä som lastpallar och emballage.

– Bränslet står för 60 procent av våra kostnader och kan vi sänka det lite, är det förstås bra. Men returträet blir förstås bara ett komplement, säger Ralf Blomqvist, driftchef för värmeverket.

Bränslet levereras till värmeverket med ungefär 13 lastbilar om dagen och tippas direkt i bränslehallen, i tippfickor, eller på den stora uppläggningsplatsen utanför.

Från tippfickorna transporteras bränslet med hjälp av en transportör via bränslehissar till mellanbehållare. Sedan matas det vidare till pannan där det förbränns.

Man tar även vara på röken. Vattenångan i rökgaserna kyls och kondenseras av returvattnet från fjärrvärmenätet.

– Vi kör full fart dygnet runt. Överskottet från natten sparas i ackumulationstanken. Den fungerar ungefär som en termos, förklarar Ralf Blomqvist.

Den 28 meter höga ackumulatortanken rymmer 2 600 kubikmeter vatten, vilket är lika mycket som hela fjärrvärmenätet.

Ännu högre reser sig de två skorstenarna, som i folkmun kallas ”Systrarna”. De är hela 90 meter höga, tio meter högre än värmeverket Johannes skorsten i Gävle.

– Första advent pyntas de med ljusslingor, något som brukar vara väldigt uppskattat, berättar Ralf Blomqvist.

Sandvikens energi har 2 245 kunder, både 1 822 villor och 423 större anläggningar som hyreshus och företag.

Sammanlagt producerar kraftvärmeverket 240 gigawattimmar om året, vilket ungefär motsvarar vad 10 000 normalvillor gör av med.

Mer läsning

Annons