Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tidernas väg leder till loppishimlen

/
  • Återkommer. På loppisen i Tröskens bygdegård finns allt mellan himmel och jord – glas, porslin, köksgeråd, prydnadsföremål, böcker, kläder och möbler. ”Flera av våra besökare återkommer från år till år. Det är folk från Uppsala och Stockholm och en hel del utländska turister”, berättar Britta Larsson, som tillsammans med Elvy Lindberg, är den som sköter loppisen den här dagen. I förgrunden syns Majvor Elg.
  • Nostalgi. Majvor Elg och Ruth West botaniserar bland skivorna på loppisen i Trösken. ”Man blir alldeles nostalgisk. Det är så man går i barndom igen”, säger de.
  • kassörer. Tvillingarna Emil och Axel Eriksson, 10 år, tar betalt på scouternas loppis i Österbor. ”Roligast är när det kommer mycket kunder”, säger killarna.
  • Fynd. Porslin, glas, ljusstakar och prydnadsföremål. På scouternas loppis­ hos Elvy Eriksson i Österbor finns massor att botanisera bland.

Längs 272:an mellan Årsunda och Österfärnebo ligger ett helt pärlband av loppisar. En del är små med bara ett par bord, andra är större och mer etablerade som den i Trösken som funnits i tio år. Chanser att fynda finns det gott om.

Annons

Ljuset flödar in i Tröskens bygdegård genom vackra spröjsade fönstren. Bord efter bord med allt från prydnadsföremål och porslin till tavlor, julpynt och husgeråd står uppställda i det stora rummet.

I ett mindre rum intill finns kläder och textilier och i ett uthus på gården massor av böcker.

Vid en back med vinylskivor står Ruth Westh och Majvor Elg och bläddrar.

– Men åh, Alice Babs! Och här är en med Charlie Norman. Jag kommer ihåg när den kom ut!

– Man blir alldeles nostalgisk. Det är så man går i barndom igen.

– Men titta här! Är det något för dig? KF:s husmorsgymnastiks uppvisningsprogram från 1955 med både bålrullningar och sidgalopp.

– Ha, ha, nej, det har jag i alla fall aldrig hållit på med.

Väninnorna berättar att de varit på konstutställning i Gammelstilla, där de förresten också besökte en loppis och passade på att köpa ett våffeljärn för 15 kronor, och att de sedan bestämde sig för att ta Tidernas väg, 272:an, hem till Gävle och Forsbacka.

– Och så såg vi loppisskylten intill vägen och ställde oss på bromsen.

Både Ruth Esth och Majvor Elg är vana loppisbesökare och åtminstone enligt Ruth har Majvor ett riktigt öga för fynd.

– Nja, det vet jag inte, men det är roligt att gå och titta på gamla grejer. Framförallt när man hittar sådant som man känner igen att mormor eller farmor hade, säger Majvor.

Ingen av dem är på jakt efter något särskilt till sig själva, men Majvor brukar spana efter Gefle keramik åt en kompis.

– Jag tycker att det är underbart med fint porslin, men om jag ska köpa något mer så måste jag slänga ut något jag redan har. Annars får det inte plats i skåpen, berättar Ruth.

Loppisen i Tröskens bygdegård har funnits i tio år. Det hela började med att bygdegårdsföreningen behövde pengar till en ny brunn.

– På den tiden var det inte lika vanligt med loppisar och det var nästan så att vi skämdes lite när vi satte upp skylten, berättar Britta Larsson, som tillsammans med Elvy Lindberg, är den som sköter loppisen den här dagen.

Sakerna man säljer är skänkta av föreningens medlemmar och deras släkt och bekanta, men även av många andra privatpersoner som vill att deras gamla saker ska komma till nytta.

Uppskattningsvis för bygdegårdsföreningen in ungefär 15 000 kronor om året på loppisverksamheten och man har förutom att borra ny brunn, även renoverat den gamla byggnaden som tidigare var ett missionshus för pengarna.

– Vi har ju ett väldigt tacksamt läge precis intill vägen. Det är många som stannar har och flera av dem återkommer från år till år. Det är folk från Uppsala och Stockholm och en hel del utländska turister, berättar Britta Larsson.

272:an mellan Årsunda och Österfärnebo är verkligen ett drömstråk för alla loppisintresserade. Första loppisen finns redan i Årsunda i samma lokal som blomsteraffären och längs med vägen till Österfärnebo finns sedan en sex–sju chanser att stanna till och leta fynd – även om alla loppisar inte har öppet alla dagar.

Åker man en torsdag, fredag eller lördag kan man med fördel avsluta på loppisen Ymsa vid Ica i Österfärnebo.

I Österbor hittar Arbetarbladet en annan liten pärla. Här kan fikasugna dricka kaffe i Elvy Erikssons trädgård och kolla in loppisen i en av bodarna på tomten. Här finns en salig blandning av prylar och en hel del leksaker.

Elvy är scoutledare och hela behållningen går till scoutkåren i Österfärnebo med 46 aktiva scouter.

Sköter loppisen och tar betalt gör tvillingarna Emil och Axel Eriksson, 10 år.

– Det är jättekul. Roligast är när det kommer mycket kunder, säger killarna.

I sommar är första året som loppisen hållit öppet.

– Vi har fått träffa så många trevliga människor så det har varit helt fantastiskt, säger Elvy Eriksson.

Mer läsning

Annons