Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Varifrån kommer egentligen skolmaten?

/
  • GILLAR MATEN. Philipe Günther, Patricia Blom och Miran Hajo går i tvåan på Murgårdsskolan. De tycker att skolmaten är god nästan alla dagar. Allra bäst är pannkaka.

Sandvikenelevernas mat har ofta färdats lång väg innan den hamnar på lunchtallriken.
Potatisen och grönsakerna kommer till största delen från Skåne, köttet kan lika gärna vara polskt eller irländskt som svenskt. Däremot är mjölken från lokala Gefleortens mejeri.
För att ta reda på varifrån maten kommer har Arbetarbladet tittat närmare på skollunchen som serveras i Sandviken den här veckan.

Annons

Allt fler bryr sig om varifrån maten de äter kommer. I affären är varorna ursprungsmärkta. Där är det hyfsat lätt att ha koll.

Men hur är det med maten som skolbarnen äter till lunch? Varifrån kommer den egentligen? Här är det svårare att veta. Det står inte utskrivet på skolmatsedeln. Dessutom är det inte kommunen själv som bestämmer varifrån maten tas.

– Det styr våra leverantörer. Och enligt lagen om offentlig upphandling kan vi inte kräva bara svenska varor, säger kostchefen Maria Eriksson.

Sandvikens kommun för inte heller någon statistik över hur stor andel av maten som är från Sverige, eller lokal för den delen.

För att få en uppfattning har Arbetarbladet spårat maten som serveras i skolan och på dagis under en vecka.

Slutsatsen är att det är en mycket liten del av Sandvikenelevernas mat som är närproducerad.

På måndag serveras Pannkakan är av fabrikatet Findus och tillverkad i Skåne.

Sylten är från Hälsingeprodukter och låter alltså som att den skulle vara hyfsat närproducerad.

Men bären är plockade i Holland och Polen.

Det är Servera som är Sandvikens kommuns huvudleverantör av livsmedel. Det är ett grossistföretag som i sin tur till största delen köper in mat från andra företag, även om man har en del egna varor.

Eftersom Servera har sitt centrallager i Västerås körs all mat dit innan den körs till Sandviken. I vissa fall blir det en omväg. För att ta pannkakssylten som exempel tillverkas den i Gnarp, körs sedan till Västerås och därifrån till Sandviken.

– Samtidigt skulle vi inte ha praktisk möjlighet att ta emot små leveranser från alla olika tillverkare, säger Maria Eriksson.

För några år sedan blev det stor uppståndelse när de visade sig att tunnpannkakorna som serverades i skolan hade transporterats ända från Storbritannien. Därför kan det vara värt att berätta att dessa nu för tiden kommer dels från Ockelbo, dels från Laholm.

På tisdag blir det Hokin har simmat utanför Nya Zeeland och är miljöcertifierad. Till gratängsåsen används bland annat crème fraiche från lokala Gefleortens mejeri. Ostkrämen som också är i kommer däremot från Skånemejeriet.

– Vi serverar aldrig utrotningshotad fisk som Världsnaturfonden svartlistat. Det finns inskrivet som krav i upphandlingen, säger Maria Eriksson.

Potatisen kommer från Laholm. Det är Servera som levererar all oskalad potatis till Sandvikens centralkök och deras potatis kommer från Halland. Den skalade potatisen kommer däremot från Alborga potatisskaleri utanför Valbo.

På onsdag står på menyn. Det skulle egentligen ha serverats Tikka masala-kycklinggryta (med dansk kyckling från Kronfågel) men den drogs in efter larmen om att glasbitar hittats i kyckling. Korven är från Lagerströms och gjord på fläskkött från Sverige och nötkött från Tyskland.

Rotfruktswoken i grytan är Serveras egna och kommer från Sverige, oklart varifrån.

På torsdag blir det Köttet i kalopsen, tärnad nötbog, kommer från Scan och är svenskt. Allt kött från Scan kommer från Sverige. Men det serveras alltså också kött från till exempel Irland, Danmark och Polen.

–Vi kan inte välja att bara servera svenskt kött. Marknaden är öppen. Men man ska inte tro att allt från Sverige alltid är bäst. Kött från andra länder kan hålla minst lika bra kvalitet, förklarar Maria Eriksson.

Morötterna i kalopsen är slantade och styckfrysta och kommer från Holland. Potatisen kommer från Laholm, rödbetorna är svenska.

På fredag serveras färsbiff sourcream med béarnaisesås och klyftpotatis. Biffarna som innehåller både gris- och nötkött innehåller även vatten, potatis, potatismjöl, druvsocker, jodsalt, lök, potatisfiber, kryddor, jästextrakt, socker, citronsyra (E330). De kommer från Scan. Klyftpotatisen är fryst och kommer från Holland.

Färsbiffarna tillhör de rätter som levereras frysta och bara behöver värmas innan de är färdiga att portionera ut till skolbarnen. Andra färdigrätter är pannbiffar, köttbullar, chicken nuggets och falafel.

– Man måste se till helheten. Det är inte realistiskt att tro att personalen ska kunna stå och rulla köttbullar till alla elever, säger Maria Eriksson.

Av samma anledning gör man potatismoset av pulver.

Däremot lagar centralkökets personal all sås från grunden, ofta med grädde från Gefleortens som bas. Och smakförstärkare som glutamat har man inte i.

–Vi har arbetat hårt med att få bort både glutamat och transfetter, säger Maria Eriksson.

Hon berättar om en fiskgratäng som barnen visserligen älskade, men som innehöll glutamat, som de fick tillverkaren att ändra receptet på.

Varje dag serveras skolbarnen förutom en huvudrätt, ett vegetariskt alternativ och ett religionsalternativ också ekologisk mjölk till maten, hårt bröd och flera olika sorters sallad. Basen i salladerna är morötter och vitkål som växt i Skåne.

– Salladsbordet är det vi försöker säsongsanpassa mest av allt, säger Maria Eriksson.

Mer läsning

Annons