Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tekla från Gävle tog basketen till Sverige

/
  • Gymnastikdirektören Tekla Swedlund reste till Amerika 1893 och när hon kom hem till Gävle några år senare hade hon en ny sport med sig i bagaget – basket.
  • Gefle flickskolas första egna studenter våren 1889. Från vänster: Sigrid Paues, Alma Lindahl och Tekla Swedlund.
  • Så här såg det inte ut när Tekla Swedlund och hennes elever spelade basket, de tränade i långkjolar och snörkängor.
  • En illustration från Gefle kvinnliga gymnastikförenings bok från 50-årsjubileum 1941. Tekla Swedlund är avbildad med eleverna, ropandes:
  • Årskurs åtta 1887 på Själanderska flickskolan i Gävle. Tekla står längst upp till höger.

Redan i slutet på 1800-talet dunkades det boll i Gävle – först i landet faktiskt.
Det var Tekla Swedlund, gymnastikdirektör i Gävle, som tog med den nya sporten basketball från Amerika.

Annons

Om man letar i uppslagsverk kan man läsa att basketen introducerades i Sverige av stavhopparen Bruno Söderström. Sporten utvecklades sedan, främst efter 1945, under inflytande av baltiska flyktingar och amerikanska mormoner. Men vad som är okänt för de flesta är att basket spelades i Sverige, närmare bestämt Gävle, långt tidigare, redan på 1800-talet. Och det var tack vare gymnastikinstruktören Tekla Swedlund, som tog med sig sporten från Amerika.

Tekla Swedlund föddes 10 juli 1871 i Gävle. Redan som elev på Själanderska flickskolan blev hon ledare i gymnastik. Hon hade en brinnande tro på gymnastikens värde för kropp och själ. Tillsammans med Karolina Själander och några lärare på Högre flickskolan startade hon Gefle kvinnliga gymnastikförening 1891, en av Sveriges första. Föreningen ville erbjuda kvinnor mellan 15 och 45 år organiserad friskgymnastik: ”Bringa ett för kvinnan lika väl som för mannen betydelsefullt tillfälle till ordnad fri gymnastik”.

LÄS MER: Karolina Själander – Moralens väktare i Esplanaden

Vid den här tiden saknade kvinnor rösträtt i Sverige och det fanns få yrken som ogifta kvinnor ansågs lämpliga att jobba med, men kvinnorna engagerade sig i föreningslivet. Gymnastik blev på mitten av 1800-talet en möjlig kvinnlig karriärväg. 1864 antogs de första kvinnliga eleverna vid Gymnastiska centralinstitutet i Stockholm till ettårig kurs, medan männens utbildning var tvåårig. Syftet var att förse flickskolorna med gymnastiklärare.

– Men det fanns ett motstånd och kvinnor som ägnade sig åt idrott blev ifrågasatta. I många idrotter, framförallt fysiskt krävande grenar och lagsporter, var kvinnligt deltagande länge otänkbart. Argumenten mot kvinnoidrotten var många, man menade att skakningar och slag skulle kunna skada livmodern, kvinnor kunde bli manhaftiga och okvinnliga. Kvinnans främsta uppgift var reproduktion och att vara en god mor och hustru, säger Eva Olofsson, idrottsforskare vid Umeå universitet.

Tekla Swedlund åkte till Stockholm och utbildade sig till gymnastikdirektör. 1893 utexaminerades hon och 24 andra kvinnor från Gymnastiska centralinstitutet. Den svenska gymnastikboomen innebar att kvinnor fick möjlighet att jobba utomlands, ofta som sjukgymnaster. Klassen spreds över världen, men de beslöt sig för att hålla kontakten via brev för att berätta var de befann sig, dela med sig av yrkesråd och upprätthålla kamratandan från studietiden.

– Det var en tuff miljö och det var viktigt för dem att hålla ihop, förklarar Eva Olofsson.

490 av breven gavs senare ut som en bok i fyra volymer "Vandringsboken – En femtioårig brevväxling mellan kvinnor". 

Tekla Swedlund reste till Amerika där hon jobbade som sjukgymnast i Baltimore och Washington. Efter några år kom hon tillbaka till Gävle och gymnastikföreningen.

I ett av sina brev från april 1898 skrev hon:

"Jag lärde mig den amerikanska leken Basket Ball - Jag önskar att de av er som har skolor ville införa leken. Jag har infört den i Gefle och den har mottagits med stormande bifall av både flickor och gossar, kvinnor och män. Vi leka basketball varje gång på Kvinnliga gymnastiska föreningen: Läderboll, två höga trästolpar med en korg stadigt fäst i toppen på stolpen. Leken sysselsätter så många. Sänder gärna en utförlig beskrivning av den amerikanska boken Basket Ball. – Tycker jag gjorde ett gott kap för svenska ungdomen, när jag lärde den."

Det är första gången som spelet och ordet basketball förekommer i Sverige, 1898 endast några år efter att sporten skapats i USA. Men det var Bruno Söderström som många år senare tog åt sig äran av att vara den som introducerade basket i Sverige.

Dessvärre finns det inga fotografier från dessa basketmatcher i Gävle. Men i gymnastikföreningens jubileumsbok från 1941 beskrivs träningskläderna som åtsittande grå blus med röda ränder, lång veckad kjol eller helblå dräkt med garnering av många rader vita band på kjol och krage. Man kan föreställa sig hur de sprang i snörkängor och frasande kjolar och kastade boll i de uppspikade korgarna.

I 23 år var Tekla en inspirerande tränare och ordförande i gymnastikföreningen. Vid Gefle kvinnliga gymnastikförenings 50-årsjubileum 1941 fick hon under varma och långvariga applåder ta emot en förtjänstmedalj i guld för långvarigt och resultatrikt arbete.

Det finns inte mycket dokumenterat om Tekla som privatperson. Hon gifte sig aldrig och fick inga barn.

– Jag får känslan av att hon var aktiv i samhällsfrågor och en ledare. Hon engagerade sig för Vita bandet, en kristen nykterhetsförening, och var i 30 år ordförande i Gefle stugföreningen som bland annat arbetade för att ge trötta hemmafruar möjlighet till semesterledighet, säger Camilla Larsson, arkivpedagog på Arkiv Gävleborg.

Tekla Swedlund dog 1948, 77 år gammal. I hennes minnesord nämns bland annat att det var hon som införde korgbollspelet i Gävle.

LÄS MER: Ett gott gymnastikpass och fika förlänger livet

LÄS MER: Malcolm siktar mot NBA

Mer läsning

Annons