Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Gävle är en stad med engagemang

Det nya året inleds med för många döda. Inleds med nu över tusen dödsoffer i Gaza, fler än hälften av dem cicvila. Många är barn.
Det är ett jävla sätt att börja ett år. Det är förstås fruktansvärt när som helst.

Annons

Och läget känns så tröstlöst. I Gaza flyr människor undan bomber och beskjutning, elen är försvunnen och akutoperationer utförs i korridorerna på överfulla sjukhus.

Raketer landar i Israel (men där dör åtminstone inte folk i massor, en handfull civila dödsoffer rapporteras hittills).

FN vädjar om vapenvila men få verkar lyssna.

Men så kommer det ett mejl. Med ett upprop som startas av musiker i Beirut: All rise for the people in Gaza.

Och människor reser sig, reser sig i protest mot det som sker i Gaza.

I Haifa, Lissabon, Paris, Chicago, Lund och Gävle. Ja. Gävle. På tisdag kväll står musiker och poeter på CC-puben i Gävle. Med kort varsel har de ställt upp.

”Tanken är att göra någon form av hand-i-hand-manifestation där det viktiga är att vi kan samlas” står det så fint i mejlet.

Det handlar om solidaritet. Om engagemang. Hand i hand.

Det lägger sig som ett tunt lager bomull, tunt men ändå lite av ett dämpande lager, kring den plågsamma insikten om vad som händer med medmänniskor i Gaza just nu.

Att människor reser sig och gör nåt. En protest med ord och musik, inte med bomber och raketer. En protest här och på andra håll i världen.

”Det viktiga är att vi kan samlas”, står det.

Så samlas. På CC-puben klockan halv åtta på tisdag kväll.

Där och då blir januari-världen lite bättre, tror jag.

Och året, det nya, lite varmare.

Det är lätt att imponeras av människor som är engagerade. Som tar saken i egna händer och bestämmer sig för att bara göra. Skiter i motsträviga nejsägare och påstådda omöjligheter.

Det behöver inte handla om en manifestation mot ett krig. Det kan handla om att starta en rockklubb i Gävle (som Klubb Tupelo som drar igång i morgon och som man kan läsa mer om i morgondagens tidning) eller att skriva en roman utan att ha en aning om nån kommer att vilja ge ut den eller att sätta upp en stor cirkusföreställning eller att rodda ihop en festival.

Sånt som har hänt och händer här. Gävle är en stad med engagemang. Med människor som vägrar ta till sig av pessimisternas dystra förutsägelser om misslyckanden.

Det är lätt att glömma bort när kulturhuvudstadsdebatten knappt lagt sig efter nejet i slutet på förra året och januaristillheten lagt sig som en grå yllefilt över stan.

Men så kommer det små meddelanden i inkorgen på mejlen som vittnar om att det händer saker lite här och där och då påminns man om det där engagemanget. Det viktiga.

Och så blir man lite gladare och tänker att 2009 kan måhända bli ett ganska fint år ändå.

Och man kan enkelt börja göra det bättre genom att gå till CC-puben, på tisdag, alltså.

Mer läsning

Annons