Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nu muddras Gävle hamn

/
  • MUDDRINGSVERK. Första steget i muddringen av Gävle hamn är nu igång. Sedan förra veckan ligger ett muddringsverk ute vid Fredrikskans och grävningarna har börjat.
  • VATTENDJUPET KONTROLLERAS. Man tar även dagliga prover för att kontrollera att muddringen inte grumlar vattnet för mycket.
  • 13,5 METER DJUPT. Grävmaskinen ute i vattnet vid Fredrikskans skopar upp gyttjig lera och sten från havsbotten på en pråm. 13,5 meter ska djupet bli i Gävle hamn. Det som man muddrar för nu är fundamenten till kajerna.
  • LEDER MUDDRINGEN. Jonas Rahm är teknisk chef i Gävle hamn och projektledare för muddringen. ”Det blir som betong”, beskriver han resultatet av den unika blandningen mellan cement, flygaska, merit och förorenade muddringsmassor man ska bygga upp de framtida kajerna med.

Första steget i muddringen av Gävle hamn är nu igång.

Unikt är att man ska gjuta in de förorenade bottensedimenten i kajerna i stället för att lägga dem på deponi.

– Det har aldrig tidigare gjorts, säger Jonas Rahm, teknisk chef i Gävle hamn.

Annons

Grävmaskinen ute i vattnet vid Fredrikskans skopar upp gyttjig lera och sten från havsbotten på en pråm. Inne vid land väntar två andra grävare på att frakta bort muddringsmassorna från pråmen. Dygnet runt arbetar de, sex dagar i veckan. Bara söndagar står arbetet stilla.

Det man nu muddrar för är fundamenten till de nya kajerna i hamnen. Till hösten ska arbetet vara klart. Därefter börjar man bygga upp de nya kajernas fronter.

Fyra nya kajer och två pirar blir det. Och Granudden förlängs till 400 meter, dubbelt så lång som nu.

4 miljoner kubik havsbotten

I nästa steg, med början 2012, ska hela inseglingsleden till Gävle muddras. 13,5 meter djupt ska det bli överallt. Detta för att göra det möjligt för större fartyg att trafikera Gävle hamn. Den muddringen sker tillsammans med Sjöfartsverket och är ett jätteprojekt.

– Då kommer vi att muddra bort 4 miljoner kubikmeter havsbotten. Av de 4 miljonerna är 1 miljon kubikmeter förorenat och måste tas om hand, berättar Jonas Rahm, som är projektledare för muddringen.

Och det är här en helt ny metod kommer in i bilden.

Genom att blanda de förorenade bottensedimenten med cement, flygaska från Uppsalas värmeverk och merit (som är slagg från masugn som malts ner till pulver) i stora blandningsstationer får man en slags gjutmassa som man ska använda till att stabilisera kajerna.

– Det blir nästan som betong när det är klart så att föroreningarna binds både kemiskt och mekaniskt så att de stannar kvar där innanför kajen, säger Jonas Rahm.

Recept från Älvkarleby

Receptet på det optimala bindemedlet har man under flera år arbetat med att ta fram i Vattenfalls laboratorium i Älvkarleby.

– Det är anpassat efter de föroreningar som finns i bottensedimentet här utanför vår hamn som kommer från Testeboån och Gavleån. Det är främst bly och zink, men även krom och kadmium, berättar Jonas Rahm.

Forskningsprojektet bekostas av EU och förutom Gävle hamn och en rad universitet så är även hamnar i Finland och Polen inblandade.

Runt 1 miljard

– Att lagra på deponi kostar mycket pengar, så att man kan utnyttja det förorenade materialet på det här sättet utan att det blir så mycket dyrare är fantastiskt, säger Jonas Rahm.

Ungefär 200 miljoner kronor kommer själva gjutningen gå på. 2013 ska den nya farleden vara klar.

Hela hamnprojektet, om man räknar in både muddring och utbyggnad med jättemagasin och elektrifierat järnvägsspår, landar på runt 1 miljard.

Mer läsning

Annons