Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fler än någonsin tar del av lokala nyheter, men det är långt ifrån självklart att betala för journalistik

Annons

Så är Mittmedia på tapeten igen. Det är inget ovanligt. Tidningskoncernen, där Arbetarbladet och Gefle Dagblad ingår, brukar skapa rubriker. Vi väcker känslor. Vissa menar att det omtalade ”Digitalt först” har gått för fort fram, varit för aggressiv, andra hyllar en koncern som vågar se och göra något åt att våra beteenden förändras radikalt.

I veckan publicerade Dagens Nyheter en nyhet om att Mittmedia kan komma att enbart ge ut gratistidningar om två år. Journalistkåren bantas med 75 procent, hundratals blir utan jobb. I Gävle ska sju journalister göra två gratistidningar i veckan. Mittmedia säger därmed upp en nuvarande daglig relation med 300 000 betalande prenumeranter i 63 kommuner och tackar nej till en intäkt på 900 miljoner kronor.

Detta är det mest drastiska mediesverige hört på länge. Hela Mellansverige skulle alltså snart stå utan en prenumererad morgontidning.

Mittmedias ledning dementerar dock de här uppgifterna.

Vd Per Bowallius säger att de saknar substans, att det är ett scenario som tagits fram i syfte att förstå hur verksamheten kan komma att påverkas i ett föränderligt medielandskap men att det varken är en strategi eller verkligt alternativ.

En ny strategi ska nu tas fram och oavsett vilken väg Mittmedia väljer och vad som egentligen sagts i styrelserummen sätter det fingret på något viktigt. Vad är en fri press värd? Vilka är beredda att betala för journalistiken?

Färre prenumererar, annonsintäkterna sjunker och det ärsvårt att ta betalt för digitalt innehåll. Det gör att hela branschen kämpar -på olika sätt - för att säkra tidningsutgivningen i framtiden. Kampen är tuff och morgondagen osäker. Förändringar kommer att ske. Ingen tror något annat. Arbetarbladet och Gefle Dagblad kommer inte vara undantagna.

Sveriges stolta dagspresstradition är ett fundament för ett fritt och demokratiskt samhälle. När vi pratar om en bransch i kris ska vi komma ihåg att fler än någonsin tar del av lokala nyheter – både i print och digitalt. Det betyder att vi är relevanta, men det finns i dag inget likhetstecken mellan att vara relevant och att få betalt.

Men vad händer med den lokala journalistiken om vi endast har gratistidningar med anorektiska redaktioner?

Jag ser hur vi snarare skulle bli ett annonsorgan - inte självständiga titlar med möjlighet att satsa på kvalitetsjournalistik, driva opinion och debatt i viktiga frågor eller vara aktiva i samhället.

Ett fåtal reportrar kan aldrig upprätthålla en seriös nyhetsbevakning, än mindre göra granskningar. Ja, många journalister skulle förlora sina jobb. Men det är läsarna och ni som bor ute i våra kommuner som är de verkliga förlorarna om redaktionerna bantas drastiskt på det här sättet.

Fältet blir fritt för kommunernas och regionernas informationsavdelningar att förse befolkningen med den information de tycker att ni ska ha. Det sägersig självt. Informatörerna har inte i uppdrag att se kritiskt på sin arbetsgivares verksamhet. Det är inte därför de är anställda.

En oberoende press behövs. Även i framtiden. Det är vägen dit som nu blir avgörande.

LÄS MER: Bowallius om DN:s avslöjande: "inget beslut är taget"

LÄS MER: Vad kommer hända med tidningarna i Gävle? Se vår intervju med Mittmedias VD

LÄS MER: Mittmedias huvudägare: Vi ger ut papperstidningar om tio år också

Mer läsning

Annons