Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Musik kan hjälpa demenssjuka: "Fantastiskt att se vilken skillnad det gör"

Musik och sång kan hjälpa demenssjuka att minnas och må bättre.
På äldreboenden i Gävle har man nu börjat använda musik som arbetsredskap.
– Det märks att de blir gladare och lugnare, säger undersköterskan Sofia Lindeborg.

Annons

"Musik som brobyggare" kallas ett projekt som ska förbättra kommunikationen med demenssjuka på Gävles vård- och omsorgsboenden. Musik ska bli ett nytt sätt att få kontakt med den demenssjuka och underlätta dagliga rutiner för personal och anhöriga.

– Vi har alla en relation till musik. Musik och sång ofta är något som berör och ger starka minnesbilder, säger Siv Nyberg, projektledare för Musik som brobyggare.

Demenssjukdom drabbar minnet. När minnena försvinner förlorar man en stor del av sin identitet. Att inte längre komma ihåg vem man är kan leda till förvirring, oro, depression och isolering. Då kan musik användas som kommunikation.

– Musik kan ge glädje och stimulans eller lugn, väcka minnen och skapa en känsla av gemenskap. Hjärnan kan vara ganska skadad men det finns ändå plats för musik, speciellt musik från barndomen eller ungdomen, säger Siv Nyberg.

LÄS MER: Viktigt att höja självkänslan hos dementa

Genom välbekant musik kan personen med demenssjukdom få en möjlighet att identifiera sig själv genom minnen. Det kan bidra till en känsla av trygghet och lugn.

– Musik betyder mycket för hälsan. Det frigörs samma hormoner och endorfiner som vid smärtlindring.

Ulla uppskattar när undersköterskan Sofia sjunger med och för henne.

En ny studie visar att aggressiviteten hos den demenssjuka minskar när vårdpersonalen sjunger för och tillsammans med dem i en så kallad vårdarsång.

– Tillsammans med den demenssjuka personen och dess anhöriga kartlägger personalen personens musikintresse och personliga minnen från musiken, vi letar tillsammans efter musiknycklar. Och individen är alltid i centrum, säger Siv Nyberg.

Personalen eller volontärerna lägger upp ett schema över när personen är orolig och när det kan vara lämpligt att sätta in musik som en åtgärd. En forskare kommer också att följa projektet för att se om de demenssjuka verkligen blir hjälpta.

– Med musik kan du lugna, förklara och avleda. Om man använder sång i stället för instruktioner verkar det fungera bättre för dementa, till exempel när personen ska borsta tänderna eller klä på sig.

LÄS MER: Att leva med Alzheimers sjukdom

Sofia Lindeborg är undersköterska på Selggrensgårdens demensavdelning. Hon har precis gått utbildningen.

– Jag tycker att det är ett roligt och enkelt sätt att använda sig av sång. Musik är uppskattat av alla och det märks att de blir gladare och lugnare.

– Vi kan använda musik vid morgontoalett, när de ska kliva upp eller sova.

Sofia Lindeborg är undersköterska på Selggrensgården:

Behöver man kunna sjunga bra?

– Nej, absolut inte! Alla sånger är bra, oavsett om man sjunger bra eller inte.

Volontärerna Mavis och Jan brukar besöka en väninna på Selggrensgården och spela musik och sjunga med henne.

– Hon kan vara irriterad men när hon får höra musik blir hon lugn. Musik är ibland också enda sättet att få upp henne ur sängen. Det är fantastiskt att se vilken skillnad det gör, säger väninnan Jan.

Väninnorna sätter i gång ett kassettband med irländsk folkmusik. De är alla tre ursprungligen från England. Deras vän är trött och frusen, hon vill helst inte kliva upp ur sängen. Men när hon hör musiken följer hon med ut i sällskapsrummet. Hon börjar småprata, nynna, vissla och stampa takten med foten. Mavis bjuder henne engelska karameller.

– När hon blev dement kändes det som att jag hade förlorat en god vän. Men tack vare musiken kan vi umgås och ha trevligt tillsammans igen. Vi har alltid sjungit mycket tillsammans, säger Mavis.

Projektet inleddes i år och ska pågå i tre år. Det är ett samarbete mellan Studieförbundet Vuxensko­lan Gävleborg, Gävle demensförening, Omvårdnad Gävle och SPF Seniorerna Ankaret Gävle. Det finansieras med stöd av Allmänna Arvsfonden och utbildning har redan kommit i gång vid Selggrensgården och Fleminggatan i Gävle som deltar i projektet. Personal, anhöriga och volontärer ska få utbildning i metoden. När projektet är över är tanken att personal, anhöriga och volontärer tar över och metoden blir permanent i verksamheten.

Demenssjukdom

160 000 människor i Sverige lider av en demenssjukdom. 10 000 av dem är under 65 år. Man räknar med att cirka 25 000 personer insjuknar varje år.

Det är vanligt att uppleva minnesstörningar när man blir äldre.

Demens är sjukliga förändringar i hjärnan som påverkar minnes- och tankeförmågor. Demens orsakas alltid av sjukdom och är inte en normal åldersförändring. Vid demens påverkas flera av hjärnans funktioner och enbart minnesförlust räcker inte för att kunna ställa diagnosen.

Andra funktioner som brukar drabbas är: förmåga att tänka, att planera och skapa överblick, att hitta i miljön, att tala och förstå språket, att ta egna initiativ, att uppleva känslor som förut och att kontrollera sina känslor.

De vanligaste demenssjukdomarna är Alzheimers sjukdom, Vaskulär demens, Frontallobsdemens, Lewy body demens.

Mer läsning

Annons