Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Papperslös ville jobba för 3000 i månaden – "det är ett rent utnyttjande av folk"

Artikel 2 av 2
Det dolda samhället
Visa alla artiklar

Som företagare inom städbranschen har Amina blivit erbjuden svart arbetskraft av en papperslös som kunde tänka sig att jobba för 3 000 kronor i månaden. Men att ge papperslösa svartjobb är inget sätt att hjälpa, säger hon.
Dock är det många företagare som menar att det är av solidaritet de anställer papperslösa.

Annons

Många papperslösa arbetar inom städbranschen. Eftersom språkkraven är låga, arbetstiderna irreguljära och arbetet tämligen okvalificerat, är det lätt för arbetsgivare att komma undan med att anställa svart arbetskraft.

Amina har sina rötter utanför Sverige och driver ett städföretag i Gävle. Papperslösa arbetar i branschen berättar hon, och säger att hon själv har blivit erbjuden svart arbetskraft. En papperslös ville jobba för 3 000 kronor i månaden, men Amina sa nej på grund av riskerna om inte personalen omfattats av arbetsförsäkringar och det sociala skyddsnätet.

– Då får jag förklara för den personen att det är riskfyllt, för om hon eller han ramlar eller gör sig illa blir det inget bra, det är livsfarligt sådana här saker, säger Amina.

– Jag tycker det är fel, det är ett rent utnyttjande av folk, fortsätter hon.

LÄS MER: Helena Nyman: Vi måste fortsätta prata om Det dolda samhället

Förekomsten av papperslösa påverkar branschen och snedvrider konkurrensen, säger Amina.

– Jag sitter och betalar sociala avgifter och allting och bidrar till samhället. Och om de sitter där och inte betalar sociala avgifter, så tjänar man på det.

Kan det inte vara ett sätt att hjälpa papperslösa som inte kan få något annat jobb?

– Det är inte någon hjälp, tvärtom det blir fel, säger Amina.

– Om man ska hjälpa dem är det bättre att man betalar 100 eller 120 kronor i timmen.

Men många arbetsgivare som anställer papperslösa känner ändå solidaritet med sin arbetskraft. Det berättar antropolgen Klara Öberg, som har disputerat med en avhandling gällande papperslösa och asylsökande som jobbar på den informella arbetsmarknaden i Göteborg.

Där följde hon papperslösa i tre år, som jobbade svart för både inrikes och utrikes födda arbetsgivare. Och medan hon inte fick kontakt med de inrikes födda, fick hon ofta följa med dem som arbetade för invandrade företagare till deras arbetsplatser.

– Det fanns väldigt tydligt åsikter bland arbetsgivare om att man bör anställa irreguljära immigranter, alltså papperslösa, därför att de har inga andra möjligheter att överleva i det svenska samhället, och det är viktigt att hjälpa dom, säger Klara Öberg.

Hon berättar att flera av arbetsgivarna hade bra jobb i sina hemländer. De var exempelvis läkare och framgångsrika storföretagare, men de hade inte lyckats komma in på den svenska arbetsmarknaden. I stället hade de blivit utslussade som egenföretagare.

– Arbetsgivarna var också väldigt utsatta, för de var ofta inte skyddade av anställningstrygghet själva och kunde inte vara sjuka. Kunde inte vara föräldralediga. Kunde inte gå i pension.

Klara Öberg beskriver relationen mellan arbetsgivarna och de papperslösa arbetstagarna som väldigt komplex. För samtidigt som det fanns en viss solidaritet dem emellan, och en trygghet i de sociala relationerna, utnyttjades de papperslösas utsatthet.

– De papperslösa var de som fick de lägsta lönerna, och som inte hade reglerade arbetstider. De som kunde bli betalda för fem timmar men i praktiken var det omöjligt att utföra arbetet på fem timmar. Det tar tio timmar.

Amina heter egentligen någonting annat.

Läs alla delar i vår granskning av det dolda samhället:

Så ser politikerna på det dolda samhället

Regeringen kräver att gränspolisen hittar fler gömda migranter

Anna Norling: Avkriminalisera de papperslösas arbete

Papperslösa tvingas jobba för småpengar: "Det är en slavmarknad"

Allt fler asylsökande väntas gå under jorden

Papperslösa Sahars lön i Gävlebutiken – 26 kronor i timmen

Krönika: Det dolda samhället – problemet som inte finns

Därför granskar vi det dolda samhället

Grova brottslingar tjänar pengar på papperslösa

Ali blåstes av populär krog i Gävle – nu vill han ha revansch

Hårdare konkurrens om svartjobben: "Samhället ser mig som ohyra"

Raia och Hassan anlitas svart av föreningar och organisationer i Gävleborg

Alla artiklar i
Det dolda samhället
Annons