Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Emelie Hedström valde att bli socionom – trots yrkets dåliga status

Socionomer är bristvara idag och kommunerna närapå slåss om att anställa dem. Emelie Hedström är snart färdig socionom. "Jag har alltid velat jobba med människor", säger hon.

Annons

Emelie Hedström från Sandviken pluggar socionomprogrammet på Uppsala universitet. Nu är det bara en termin kvar till hon tar klivet ut från universitetsvärlden och in i den verklighet som råder för socionomer just nu.

– Jag har haft lite inställningen från början, att det är ett tufft jobb, säger Emelie Hedström.

Samtidigt som Sverige ökade sitt flyktingmottagande ökade också kommunernas behov av utbildad personal. Det krävs en socionomexamen för att arbeta med barn- och ungdomsfrågor inom socialtjänsten sedan två år tillbaka. Många kommuner har svårt att hitta personal och de som jobbar inom socialtjänsten har en väldigt hög arbetsbelastning. I Älvkarleby gick det så långt att kommunen Lex Sarah-anmälde sig själva för att situationen var ohållbar – det fanns bara anställda på varannan tjänst i slutet av 2015.

Läs mer: Behövande familjer får dålig hjälp – nu jagar kommunen fler socialsekreterare

– Jag tänkte inte alls att jag skulle jobba med flyktingar när jag sökte utbildningen. Nu jobbar jag på socialtjänsten i Uppsala på enheten för nyanlända. Det är ett intressant jobb, annorlunda än jag tänkte att en socionom skulle göra. Men det är ju socialt arbete i väldigt hög grad, säger Emelie Hedström.

Tror du att du kommer att jobba med det när du är färdig?

– Det är en svår fråga. Nu jobbar jag med försörjningsstöd och ska fortsätta med det i höst. Jag jobbar även på ett familjehem för barn 0-12 år. Det är lite så jag vill jobba, med barn och unga, säger hon.

Att jobba med behandling av barn och unga lockar mer än myndighetsutövande.

– För mig är socialt arbete att jobba med människor. Det är otroligt viktigt att jobba preventivt. Jag tror att det är lättare att påverka unga. Det är viktigt att människor får en andra chans och får rätt stöd, säger Emelie Hedström.

Det är ett av de områden inom socialtjänsten som det är allra svårast att hitta personal till. Ärendena är svåra, det krävs socionomexamen och det är svårt att kliva in som nyutbildad. Att det dessutom är ett område som ofta blir omskrivet i media om ett barn omhändertagits eller man inte gjort en insats och ett barn far illa är också en faktor.

Anna Danielsson, socialchef på Sandvikens kommun.

– Det är jättesvåra avvägningar och mediebilden är inte oviktig för säkerheten i yrket. Det händer att missnöjda föräldrar hotar med att "då ringer jag Uppdrag granskning" säger en hel del. Det är naturligtvis en press att ha det hotet över sig, säger Anna Danielsson, förvaltningschef på Individ- och familjeomsorgen i Sandviken.

Har medias bild av läget i socialtjänsten påverkat dig?

– Jag tycker att det är intressant – framställs man som socionom eller som soc-tant som inte ger folk pengar och tar barn från sina familjer? Jag har varit ute i arbetslivet och det är inte alls så det fungerar. Alla är människor och kan göra fel. Det finns falls om är svåra och myndigheten kan fatta fel beslut, säger hon.

En lösning på personalbristen kan vara att höja statusen på yrket för att få fler att utbilda sig, tror hon. På Sveriges kommuner- och landsting har man en annan idé. De vill se över kravet på examen för att få fatta myndighetsbeslut som rör barn och unga.

– Det är rimligt att erfarenhet från arbete inom myndighetsutövningen tillsammans med högskolestudier också kan ge behörighet, säger Åsa Furén-Thulin, sektionschef på avdelningen för vård och omsorg inom Sveriges kommuner och landsting på organisationens hemsida.

Den frågan har Emelie Hedström och hennes klasskamrater ofta diskuterat. Att det kan bli ett måste om det inte finns utbildad personal. Hon tror att det kan bli bra om man jobbat med barn- och ungdomsfrågor länge och men har en annan utbildning och chefen har bra koll på den anställdas kunskaper. Svårare blir det när det anställs någon ny.

– Jag är mest orolig för att det inte blir så rättssäkert. Jag tror inte att man ska tumma på det för mycket, säger hon.

Läs också: Ledare: Akut läge för socialsekreterarna

Dethar också blivit allt vanligare att personal utan socionomexamen anställs föratt ta hand om arbetsuppgifter som inte kräver en examen. I Sandviken finns utöver 18 socionomer flera handläggare som tar hand om enklare ekonomiärenden. På barn- och ungdomsenheten där det krävs examen saknas mest personal. Sex-åtta tjänster av 25 är vakanta, fem konsulter fyller upp. Dessutom har man personalsom bokar tider, hämtar och skickar ut handlingar och följer ibland med en socionom ut på besök när man behöver vara två.

– Vi kan inte lägga något på hög och försöker underlätta för vår personal. Vi försöker hela tiden rekrytera och vi tar emot studenter på sommarjobb och praktik. En del har timvikariat och pluggar parallellt, säger Anna Danielsson, förvaltningschef på Individ- och familjeomsorgen i Sandviken.

Fakta: Svårt för kommuner att rekrytera socionomer

Tre av fyra kommuner i Sverige har ökat antalet anställda eller prioriterat ner verksamhetenn som rör barn och unga som en följd av det ökade flykringmottagandet förra året.

Nästan alla kommuner, 98 procent, sa att man har svårt att rekrytera erfaren personal inom området barn och unga.

I många kommuner är det även svårt att hitta nyutbildade socialsekreterare.

Källa: Rapporten "Rekryteringsläget inom socialtjänsten – Barn och unga samt ekonomiskt bistånd, december 2015" från Sveriges kommuner och landsting

Mer läsning

Annons