Annons
Vidare till arbetarbladet.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Gävlebornas vardagsrum

Den 19 oktober fyller Stortorget 35 år!
1974 invigdes det nuvarande torget efter omfattande debatt och rivningar. Gävle ville leka storstad och gav plats åt ett modernt betongcentrum med utseeende och innehåll som alla andra halvstora städer vid samma tid.

Men fortfarande är torget Gävles hjärta - ett Gävlebornas stora vardagsrum med butiker, torghandel, cykelstråk, krog och cityfest. Älskat, hatat, ständigt omdiskuterat. Aldrig likgiltigt.




Helhetsgreppet har det blivit lite si och så med under åren. Torgets uppvärmda stenplattor har gett plats åt både krog, torghandlarhus, cykelstråk och filmstadens bukiga glasfasad. Varje ingrepp följt av häftiga reaktioner i "Rör inte min kompis"-anda. Torget tafsar man inte på ostört.




I sin bok om gatunamn och Gävlehistoria fäller historikern Jan Sterner det dräpande omdömet om det nya torget:

"Gammaldags finess ersattes med nutida tristess."

Han beklagar den genomgripande förvandling torget genomgick mellan 1953 och 1974, då ett tiotal vackra byggnader revs för att ge plats åt Domus nuvarande betongbunker. Varuhuset och tillhörande parkeringshus sträcker sig över två kvarter, två gatudelar samt delar av det gamla torget.

Omdaningen genomfördes efter livlig debatt, mångårigt rivningsraseri och arkitekttävling. Inte mindre än 118 fantasifulla bidrag lämnades in till torgtävlingen.




Köpmän och fabrikörer i stan var mäkta upprörda och störda över Domus intrång på det gamla torget, den fula fönsterlösa p-husfasaden mot Nygatan samt Drottninggatan som gågata, samtliga faktorer som antogs minska köplusten hos allmänheten och avskräcka bilister att söka sig till centrum.

Gävleborna bombarderade tidningarnas insändarsidor med massor av synpunkter. Som vanligt.

Det gamla Stortorget, som var större till ytan än dagens, innehöll bilparkering på dåvarande Skeppargatan dvs precis utanför nuvarande Nian och Filmstaden. Intill pakeringen bedrevs torghandel och resterande del, nära tre fjärdedelar, utgjordes av busstation, refuger samt utrymme för buss- och taxitrafik.

I samband med nyordningen flyttades bussarna till Hamntorget och taxitrafiken ut på Nygatan.



Glaskonstnären Erik Höglund var mannen bakom de fyrkantiga, rosa pylonerna som reser sig mitt bland frukt-, blom- och korvförsäljare. De berättar om Gävles historia, stadsbranden 1869, protestsångaren Joe Hill, båtar, fiskare, timmerflottare.

På 1990-talet genomgick torget en viss uppsnyggning. Torghandlarnas hus byggdes, träd planterades och nya lampor och parkbänkar installerades. Brända bocken med uteservering såg dagens ljus.






Bildtext: MÖTESPLATSEN. Stortorget - Gävlebornas eget vardagsrum och festsalong fyller 25 år. Hit kommer alla förr eller senare - för att handla, festa eller bara sitta och njuta. År 1901. Stortorgets livliga torghandel sedd från gamla sparbankshuset med Heliga Trefaldighetskyrkan i bakgrunden. Samtliga hus är nu rivna. Sjöbergs trikåfabrik (i mitten) revs 1964 och på dess plats byggdes det stora Domuskomplexet, numera kallat Nian. ÅR 1910. Stortorget då man handlade med både hö och hästar. TRÅNGT. Busstationen vid Stortorget upptog nästa tre fjärdedelar av torgets yta, resten av torghandel och bilparkering. 1974 flyttades de osande bussarna till Hamntorget.  S