Annons
Vidare till arbetarbladet.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Gävligt jämställt

Del 35 av 50. För nästan tjugo år sedan blev Tittmyran och Björntomten rikskändisar: här jobbades det för jämställdhet på riktigt. Med sin pedagogik blev de pionjärer för ett nytt slags jämställdhetsarbete i Sverige.

Vi Gävlebor är välbekanta med historien vid det här laget. Det började som ett initiativ från länsstyrelsen 1996 med Ingemar Gens i spetsen. Jämställdhetsprojekt skulle genomföras i förskolor runt om i länet, med syftet att vidga pojkar och flickors könsroller för att förbättra deras möjligheter i livet. Förskolan i Trödje var en av dem.

– Jag är nästan mest stolt över att vi gjorde allt på egen hand, tillsammans. En så stor fråga som blev vår vardag. Och att det fungerade, att vi fick förändring! berättar Kajsa Wahlström, genuskonsulten som var med och startade och drev projektet.

Till en början var personalen i Trödje lite skeptiska, och tyckte att de redan behandlade barnen likadant. De tog sig an projektet med syftet att bevisa det och sedan dra sig ur. Dessutom var de ”livrädda” för det stora och svåra projektet, berättade de för Arbetarbladet i januari 1997. Tänk om de visste då vilken uppståndelse projektet skulle väcka.

Vad var det då som var så speciellt med Tittmyran och Björntomten? Här granskade personalen sig själva för att se hur de gjorde skillnad på kön och jobbade för att motverka det. Här tog flickorna mer plats, här fick pojkarna lära sig att kommunicera bättre, med syfte att stärka barnens självkänsla och vidga deras könsroller.

Jämställdhetsprojektet som skulle hålla på i tre år slutade inte där. Pedagogiken levde vidare dels i Trödje, men också hos andra förskolor som inspirerats av Tittmyran och Björntomtens pedagogik.

– Vi visade att det var något man kunde göra själv, därför kunde vi inspirera andra, säger Kajsa Wahlström.

Uppmärksamheten har varit stor. Statsråd och politiker, bland andra Margareta Winberg, har besökt, lokala, regionala, till och med internationella medier har gjort reportage. Det gick så långt att förskolan fick sätta upp regler för besöken, eftersom det störde verksamheten.

I dag har arbetet på Trödje förskola förändrats. Pedagogiken är annorlunda nu mot slutet av 90-talet, med tydligare fokus på individen men den pedagogiska utvecklingsledaren Maria Karlsson berättar att jämställdhetstänket fortfarande genomsyrar hela verksamheten.

– I dag är det tydligare fokus i läroplanen på jämställdhet, ingen förskola kan välja bort genus. Vi ligger i framkant för vi har det i väggarna! säger Maria Karlsson.

Det var knappast taget ur luften när jämställdhetsminister Maria Arnholm kallade Gävle för jämställdhetens vagga häromveckan.