Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ge Latinamerikas unga en framtid

Annons

Kapitalismen har alltid haft många ansikten där det mest användbara har varit despotismen och cynismen. Att roffa åt sig så mycket det går genom lagar och regler som förstärker deras osolidariska sätt att bygga ett samhälle för alla, är och har alltid varit dess mål. Det har vi sett sedan länge i den så kallade tredje värden, där man på bekostnad av arbetarklassen har privatiserat de företag som ger inkomst till staten. Inkomst som skulle kunna finansiera samhällets uppbyggnad. Idag har de blivit en pengamaskin för kapitalister, som agerar utan något som helst moraliskt ansvar, utan något som helst samhällsansvar.

Man har privatiserat banker, naturresurser, företag, pensionspengar, skola, sjukvård, apotek, och försäkringar. Inte minst, har man idag dessutom privatiserat havet, med målet att fortsätta pumpa in pengar i några få människors fickor. Fickor tillhörande de som blir rikare och rikare medan arbetarklasen blir fattigare och fattigare. Arbetarklassen måste jobba för mindre och mindre lön, de ges sämre och sämre vård och slavar mer och mer för varje dag.

Vad har vi, representanter för arbetarrörelsen i Latinamerika, gjort för att sätta stopp för den exploatering som har förslavat folket? Jo, vi har suttit och varit för passiva. Fackförbundet har inte tagit fajten, vänsterpartierna har marknadsanpassat sig i väntan på… Just det - i väntan på vadå?

Demonstrationerna har varit många i flera av Latinamerikas länder. Framför allt i Chile, där gymnasieelever, universitetsstudenter och fackförbund sedan 6 månader tillbaka har demonstrerat för att skolan ska vara statlig och inte privat. De är tydliga med sitt budskap i demonstrationerna - skolan ska inte behöva kosta dem några pengar, den ska vara statligt finansierad och på så sätt ge arbetarklasbarn rätt till utbildning. Därför att utbildning är en rättighet, det är grunden som bygger landet och samhället. Den grunden är en investering, inte en kostnad som man kan spara in på genom att privatisera och endast låta privilegierade elever med föräldrar som har pengar få tillgång.

De demonstrerar och kräver en ny konstitution, där man stiftar nya lagar som säkrar naturresurserna och bekämpar exploatering, där det är självklart att nationalisera koppargruvorna och andra industrier som tillhör folket. De demonstrerar för att ha allmän och statligt finansierad sjukvård, en sjukvård som är för alla och inte bara för de som har pengar.

Arbetarrörelsen, med facket, föräldrar, mödrar, systrar, barn, socialistiska och kommunistiska partier, är idag tillsammans på gatorna och demonstrerar för att de vill ha rättvisa efter en långvarig kapitalistiskt finansierad diktatur. De vill ha det samhälle som man skulle ha fått efter diktaturens fall, men som ingen gav dem. De vill ha ett samhälle som ger dem hopp och tro på att det är möjligt att bygga ett solidariskt samhälle, ett rättvist samhälle. Eleverna kämpar inte bara för skolan. De kämpar för morgondagens samhälle, för sin framtid och för nationens framtid.

Jag hoppas att eleverna i Sverige inte behöver gå samma väg. Jag hoppas att eleverna i Sverige inte är där på gatorna en dag utan sina föräldrar, utan arbetarrörelsen, utan facket och utan vänsterpartierna.
Jag hoppas att samhället i Sverige inte förändras till det sämre som i Chile just nu. Det är därför vi måste engagera oss nu!
För att vi inte ska sitta framför våra barn imorgon och tala om för dem, att samhället ser ut som det gör för att vi inte vågade ta fajten.


Mario Izquierdo

Facklig Politisk Ansvarige
DS Vänsterpartiet Gävleborg

Mer läsning

Annons