Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ge Sverige en mittenregering

Annons

Det rödgröna samarbetet har misslyckats. Mona Sahlin (S) lyckades inte längre med konststycket att hålla ihop tre ideologiskt skilda partier. Nu finns utrymme för spännande debatter om det framtida politiska landskapet i Sverige. Miljöpartiets Maria Wetterstrand har tagit ett initiativ genom att tala om problematiken kring blockpolitiken. Hon har rätt i att det inte är bra för svensk demokrati om blockpolitiken består i längden.

Personligen tror jag inte att Alliansen kommer att kunna hålla ihop mer än fyra år till. Framför allt tror jag inte att det är bra för demokratin i Sverige att en gruppering har makten för länge. Socialdemokraternas totala dominans över svensk politik under 1900-talet visar på hur tendenser till maktfullkomlighet lätt blir synliga i regeringsbärande partier.

Samma tendenser börjar vi skymta i Moderaterna, där ledande politiker talat om att de måste få skörda sina valframgångar. Sådana uttalanden tyder på en brist på ödmjukhet. Moderaternas framgångar i valet kan nästan uteslutande tillskrivas Allianssamarbetet och att deras partiledare varit borgerlighetens gemensamma statsministerkandidat. Väljarna har valt det ledande partiet, vilket på många sätt kan uppfattas naturligt.

Risken är att övriga borgerliga partier marginaliseras, när Moderaterna står med ledartröjan och uppfattas som initativtagare till den politik väljarna vill ha. Det bästa för KD, C och FP vore om de hade möjlighet att profilera sin egen politik, utan att bindas ihop med M.

Alliansen är bra för Sverige idag. Det borgerliga samarbetet kommer att gå till historien som ett trendskifte i svensk politik. Heder åt partiledarna inledde Allianssamarbetet, som vågade stå upp för en gemensam politik och vision, och heder till väljarna som har markerat att Socialdemokraternas osunda maktinnehav var över för en tid.

Men bara för att Alliansen är bra idag, betyder det inte att Alliansen alltid kommer att vara till Sveriges bästa. Jag tror exempelvis att mitt parti Kristdemokraterna kan få igenom mer av sin politik genom ett mittensamarbete. I Nordiska rådet delar KD, C, FP och MP partigrupp. KD och MP har exempelvis en icke-materialistisk grundsyn och det finns mycket som förenar de fyra partierna, däribland en frihetlig syn på människan.

Demokratin kommer att tjäna på att Sverige får nya regeringar. Vårt grannland Norge har exempelvis haft många olika regeringskonstellationer de senaste decennierna, där olika partier har ingått i ledningen för landet. Det ger en ödmjukhet inför uppdraget, vilket inte blir fallet när det som i Sverige i praktiken funnits två stora partier som slagits om statsministerposten. Makten utgår från folket. För folkets och demokratins skull vill jag se en mittenregering med ett starkt kristdemokratiskt parti efter valet 2014.

Andreas Brovig
Tidigare vice ordförande KDU,
Vice president Ungdomens Nordiska Råd

Mer läsning

Annons