Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Gonpachi – Quentin Tarantinos favoritkrog

Den japanska maten är ett av många skäl att resa till Tokyo. Men tänk inte för mycket på sushin. För i Tokyo finns mycket annan spännande mat som du aldrig ser på svenska sushihak. För att inte tala om alla besynnerliga krogkoncept.

Annons

Vad sägs om att äta middag i en japansk fängelsehåla, komplett med fångvaktare och spöken? Eller på krogen från Tarantinofilmen Kill Bill där Uma Thurman mejade ner 88 ninjas? Och varför inte testa en måltid på en kaiten-sushi där maten rör sig på ett rullband och du tar vad du vill ha? Det finns mycket att pröva i den pulserande mångmiljonstaden Tokyo. Och det mesta är riktigt bra, ända ner till de enklaste krogarna.



När jag kommer in på krogen Lock-Up, några våningar upp i ett höghus i den coola stadsdelen Shibuya i Tokyo, är lokalen nästan helt mörklagd. Den japanska servitrisen, klädd i en uppsexad polisuniform i blått läder, börjar med att bestämt sätta på mig handklovar och leder sedan mig och mitt middagssällskap till ett bord. Genom en smal mörk gång förs vi till en cell med tjockt galler som blir ordentligt låst medan vi får titta på menyn. Som att äta middag i ett spökhus, med servitörer i svartvit-randiga fångdräkter.



Och mycket riktigt, en bit inpå kvällen släcks ljuset plötsligt ner helt. I beckmörkret hörs de förtjusta skräckskriken från gästerna när personalen, utklädd till monster och spöken, börjar smyga runt i fängelsehålorna som enbart lyses upp av det dunkla ljuset från saftblandarna på väggarna. Ur högtalarna dånar japansk skräckhårdrock.
Pubertalt? Ja. Dålig smak? Ja. Kul? Absolut.
Lock-up är kanske inte riktigt vad man skulle kalla restaurang i västerländsk mening. Det är mer av det som japanerna kallar izakaya som ganska fritt översatt betyder ”platsen där du dricker sprit”. En izakaya i Tokyo är en enklare krog, som på ett avlägset sätt kan jämföras med brittiska pubar, där det ibland serveras mycket bra mat. Och det är inte dyrt på izakaya, en utmärkt huvudrätt kan kosta omkring 100 kronor.



Då ligger priserna lite högre på Gonpachi, Quentin Tarantinos favoritkrog i Tokyo, i Nishi-Azabu intill partystadsdelen Roppongi. Tarantino blev så imponerad av krogens särpräglade karaktär att han byggde upp lokalen i studion i USA och lät Uma Thurman kämpa mot oräkneliga onda ninjas i en av filmens huvudscener.
Men Gonpachi har högre kulinariska ambitioner än de många izakaya-krogarna i Tokyo. Här finns mycket vällagad mat från det traditionella japanska köket i en riktigt avslappnad miljö. Här finns både japanska och västerländska gäster och personal som rentav kan lite engelska. Besöket är näst intill ett måste för Tokyobesökaren.



Den som vill bränna ett stort hål i plånboken ska gå ytterligare några hundra meter för att komma till restaurangen Inakaya, fortfarande i Roppongi. Inakaya är ett kapitel för sig. Turistinriktat och fånigt dyrt men samtidigt ett ganska underbart skådespel. Råvarorna ligger framme och kockarna tillagar dem allt eftersom du pekar på dem. Här finns grönsaker, kött, fisk och skaldjur och på traditionellt sätt skriker alla i personalen högt för att välkomna varje ny gäst som kommer in i lokalen. Och när du beställer skriker servitören ordern till kockarna som svarar i kör. Det blir mycket skrikande, helt enkelt. Men kanske är Inakaya ändå den roligaste turistfällan i Tokyo.
Men lämna inte Tokyo utan att ha prövat kaiten-sushi. Som är en sushirestaurang där du inte behöver beställa något alls. Sushikockarna står i mitten av en oftast u-formad bar och tillverkar sushibitar. Bitarna läggs på små fat som ställs på det transportband som glider förbi matgästerna vid bardisken.
Som gäst behöver du bara att sitta still och vänta. Studera sushibitarna och välj dem du tycker ser godast ut. Priset framgår av fatets utseende – blåa fat kostar 250 yen och röda 400 yen – och när du blivit riktigt sushistinn är det bara att räkna ihop faten.


Så kroglivet i Tokyo behöver inte alls vara dyrt. Det finns dessutom ett par japanska snabbmatskedjor av McDonaldstyp som serverar utmärkt god mat, åtminstone i förhållande till det nästan obefintliga priset. Kedjorna Yoshinoya och Matsuya är perfekta för japansk frukost eller ett snabbmål av kött/ris-typ.
I nästan varje kvarter i Tokyo finns också billiga, enkla och charmiga hak som serverar lite av varje, bland annat matiga nudelrätter som ramen. Rätten består av tunna nudlar i buljong med lite varierande saker på toppen och ska ätas riktigt hett, gärna med ett uppskattande sörplande. På de enkla kvarterskrogarna syns få västerlänningar – men de är helt rätt att besöka för den som vill äta det nutida japanska köket.



sten.gustafsson@tt.se