Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Göran Greider: Nej till vinster i välfärden!

Annons

Vänner! Vi har ingenting emot marknadsmekanismen i sig, den kommer att behövas i varje fungerande samhälle – marknader hör till de snabbaste och mest effektiva informationssystemen; en varubrist märks direkt i en prisökning och behöver inte leta sig igenom flera led av byråkrati. Men marknadsmekanismen hör inte hemma i de verksamheter som finansieras av våra gemensamma skatter och som rör våra basbehov. Argumenten mot vinster i välfärden är många:

1/ Marknader är inte gratis. Det glöms ständigt bort är att det inte är kostnadsfritt att driva marknader. Marknadsföring gentemot ”kunder” kostar pengar. Företagens lobbyverksamhet gentemot politiker och media är inte gratis. Staber av jurister som trollar med vinster och bokslut tar höga arvoden. Den kontrollapparat som det offentliga, i stat, kommun och landsting, måste upprätta för att övervaka välfärdsmarknaden innebär en dyrbar byråkratisering.

Företagens lobbyverksamhet gentemot politiker och media är inte gratis. Staber av jurister som trollar med vinster och bokslut tar höga arvoden. Den kontrollapparat som det offentliga, i stat, kommun och landsting, måste upprätta för att övervaka välfärdsmarknaden innebär en dyrbar byråkratisering.

2/Samhället blir mindre stabilt. När marknader introduceras i själva välfärden skapas även ett långt mer instabilt samhälle: Vid en djup ekonomisk kris, där hela koncerner kan gå i konkurs, riskerar stora områden i samhället att stå utan service och då måste det offentliga ändå rycka in, ofta med kort varsel. Samhällsplaneringen försvåras när det är lätt för välfärdsföretag att etablera sig utan att behöva ta något helhetsansvar för skola, vård och omsorg.

3/ Välfärdskapitalet motverkar fördelningspolitik. Välfärdsföretagen söker sig dit där det finns vinster att göra, inte där behoven är stora. Nya vårdcentraler etableras i rika kvarter, mindre ofta i fattiga. På landsbygden är det långt till närmaste apotek, i städerna är det allt närmare. Den stora felsynen när det gäller exempelvis vården är att tro att patienten är konsumenten: I själva verket avgör läkaren vilken vård en patient behöver, och ges läkaren i ett marknadssystem minsta incitament till att dra in mer pengar ökar risken för överkonsumtion. I den marknadifierade skolan leder en liknande process till betygsinflation: En skola ökar sitt marknadsvärde om den producerar höga betyg.

Välfärdsföretagen söker sig dit där det finns vinster att göra, inte där behoven är stora. Nya vårdcentraler etableras i rika kvarter, mindre ofta i fattiga. På landsbygden är det långt till närmaste apotek, i städerna är det allt närmare.

4/ Privatiserad välfärd pressar ned lönerna. Inom välfärden utgör löner de stora kostnaderna. Den företagare som vill få ut större vinster har oftast bara lägre löner och lägre bemanning att ta till för att effektivisera och rationalisera. Privatiserad välfärd fungerar därmed som lönepressare för vanliga anställda – men som lönehöjare för ägare och ledning.

5/ Privatiserad välfärd binder oss vid den globala kapitalismen. Lägg slutligen till själva vinsterna, det som förblir poängen med att driva ett välfärdsföretag: Det är resurser som borde gå till verksamheterna men istället går till aktieägare och till höga chefs- och direktörslöner. En central aspekt som oftast glöms bort är att när välfärdsverksamheter övertas av privata bolag och koncerner så knyts Sverige tätare till den globala kapitalismen eftersom många av välfärdskoncernerna är börsnoterade. Beslut som fattas långt utanför demokratins domäner – i bolagsstyrelser och på finansiella marknader – får allt större effekter på den svenska välfärden.

En central aspekt som oftast glöms bort är att när välfärdsverksamheter övertas av privata bolag och koncerner så knyts Sverige tätare till den globala kapitalismen eftersom många av välfärdskoncernerna är börsnoterade.

Kamrater! Mötesdeltagare! Frågan om vinster i välfärden rör hela vårt samhälles färdriktning. Den leder till ett systemskifte. Och den kommer att få större konsekvenser än vad till och med ATP-reformen en gång fick. ATP-reformen producerade socialdemokratiska väljare, medan mer marknad i välfärden tenderar att bejaka de egoistiska sidorna hos väljarkåren och förborgerliga samhället.

Frågan handlar om var gränserna för penningens makt och inflytande ska dras. Den rör fundamentala maktförhållanden i det svenska samhället, ty om utvecklingen fortsätter som nu kommer välfärdskapitalets makt att växa år för år på bekostnad av det demokratiska inflytandet.

Kommentar: Texten är hämtad ur min bok Liten bergspredikan för socialister (Ordfront 2018). Och idag röstar riksdagen om förslag om begränsningar av vinster i välfärden.