Annons
Vidare till arbetarbladet.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Greider: Vi måste gå med lättare steg

Greider: Vi måste gå med lättare steg

När fågeln lyfter, gungar grenen.

Det skulle kunna vara

ett vackert ordspråk

från en urbefolkning någonstans i världen

och det kunde betyda detta enkla:

att jorden känner av vår tyngd.

Grenar darrar överallt omkring oss

från tyngden

av en civilisation

som planeten inte längre förmår bära.

Jag har gått under stjärnklara himlar

när stjärnorna varit så

gnistrande nära att jag

med handen tyckt mig kunna röra vid dem.

Och jag har då tänkt

att det inte alls är det väldiga

och det ofattbart stora

som dessa stjärnor vill berätta om.

Jag har tänkt att de istället vill säga hur små vi är,

hur skyddslösa vi är,

hur tunn den hinna av liv

och den biosfär verkligen är

där allt vi älskar

är hänvisade att finnas till:

Den du älskar och den du älskas av

har bara detta lilla

utrymme under stjärnorna

som kallas biosfären,

ett kyffe i solsystemet,

en grön oas i Vintergatans ökennätter:

detta är den sfär

där hela vårt liv och all vår död vistas.

Det finns ingen klimatfråga. Klimatfrågan är ingenting annat än ett svar, ett ropande svar från biosfären på en industriell kapitalistisk konsumistisk civilisation.

Det finns ingen klimatfråga.

Klimatfrågan är

ingenting annat än ett svar,

ett ropande svar från biosfären

på en industriell

kapitalistisk

konsumistisk civilisation.

Grenen gungar där fågeln lyft.

Den gungar av glädje och frihet.

Vi måste gå

med lättare steg på jorden.

Vi måste bära

mycket mindre med oss.

Vi måste skapa den jämlikhet

som gör att leenden byts

mellan människor

Istället för värderande statusblickar.

Vi måste göra oss skyddslösa.

Så skyddslösa att vi uppfattar

de svaga viskningarna

från en stjärnhimmel eller en

fågel som lyfter från

en gungande gren.

Grenen darrar av glädje när den nya

klimatmedvetna

människan passerar

med sina oändligt lätta steg.

Kommentar: Denna dikt tillägnar jag Miljöpartiet som nu har kongress i Linköping. Mycket av vitaliteten i svensk politik hänger på att Miljöpartiet reser sig igen. Det är idag Vänsterpartiet och Miljöpartiet som står för det grönaste i politiken.,