Annons
Vidare till arbetarbladet.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Han vill att skogsbolag sänker vinsten för att rädda urskogen

Han vill att statliga Sveaskog "befrias" från ekonomiska avkastningskrav. Det skulle rädda många värdefulla, gamla skogar, menar Gävlebon Stig Hammarsten.

I drygt tio år var han miljövårdsdirektör och därefter hade han flera inflytelserika befattningar på länsstyrelsen i Gävleborg innan han i fjol gick i pension.

Nu ägnar han en stor del av sin tid åt att försöka rädda urskogar och andra skogar med höga naturvärden, där det bland annat finns utrotningshotade växter och djur.

– Jag har kontaktnät och kunskaper om formalia som kan vara till nytta. Det gäller att vi använder våra resurser där de gör nytta. Jag vet vad vi kan påverka och förändra och vad som är lönlöst, säger Stig Hammarsten.

Som statlig tjänsteman fick han lov att hålla sig inom ramarna och ligga lågt i sitt privata engagemang för natur och miljö.

Han var länge medlem i Naturskyddsföreningen men det var först i fjol, när han gick i pension, som han tillät sig att bli mer aktiv. I dag är han vice ordförande i Naturskyddsföreningen i Gävleborg och drivande i föreningens skogsgrupp.

I skogsgruppen finns nu ett nätverk med närmare 100 personer som ordnar möten, exkursioner och håller koll på värdefulla skogsområden.

– Vi har byggt upp en databas med områden som vi anser har höga naturvärden. Den kommunicerar vi med myndigheterna. När det kommer in avverkningsanmälningar kan våra kunskaper användas.

Det finns dock områden som ännu inte är inventerade och kända.

– Vi vet inte allt vi behöver veta om skyddsvärda skogar. Vi kan inte lita på markägarna, säger Stig Hammarsten.

Varför inte?

– Därför har de inte har tillräckliga kunskaper eller inte bryr sig om naturvärdena. Det finns de som gör det, men inte tillräckligt många.

Naturskyddsföreningen har framförallt kritiserat statliga Sveaskog för "bristande hänsyn".

– Det grundläggande problemet är Sveaskogs avkastningskrav. Samtidigt har de ambitionen att vara bäst på naturvård. Men avkastningskravet kommer först vilket gör att de ger sig på skogar med höga naturvärden för att tjäna pengar.

Ett exempel som Arbetarbladet berättade om för några veckor sedan är domänreservatet på Mombyåsen, strax väster om Kungsberget, där Sveaskog vill avverka omgivande skogsområden.

Det skulle hota miljön i det lilla reservatet, menar naturvännerna.

Naturskyddsföreningen vill att staten sänker eller avskaffar avkastningskraven för Sveaskog.

– Staten har ju gett Sveaskog uppdraget att avsätta en del av markerna för naturvård. Men det finns mer att ta, säger Stig Hammarsten.

Han påstår inte att Sveaskog är sämre på naturvård än andra skogsägare. Anledningen till att Naturskyddsföreningen nu riktar in sig på Sveaskog är dels att det är statligt och styrs av politiska beslut, dels att bolaget fortfarande ha en hel del "fina skogar".

– Att sänka avkastningskraven är ett enkelt politiskt beslut som kanske skulle kosta ett par miljarder kronor, säger han.

Varför är det så viktigt för er?

– Om man inte skyddar skogarna nu så är de borta. De sista skogarna med höga naturvärden håller på att försvinna.

Även om förändringarna går lite långsammare än tidigare så sker det en "fortsatt snabb minskning av skogar med höga naturvärden", menar Stig Hammarsten.

– De som ser en ljusning är de som ser de vackra orden, säger han och avser vad som skrivs i bland annat bolagens beskrivningar av utvecklingen.

Han passar på att ge en känga till en del mindre skogsägare.

– I slutet av 1990-talet gjorde Skogsstyrelsen inventeringar då man hittade områden med nyckelbiotoper. Samtidigt ritade man in på kartorna områden med höga naturvärden , som man bedömde kunde bli nyckelbiotoper om 30-40 år med bra skötsel.

– I många av de här områdena har man gjort precis tvärtom. De är hårt gallrade eller till och med avverkade, kanske för att markägarna ska slippa statens krav på naturhänsyn, säger Stig Hammarsten.

Han vill dock också lyfta fram exempel på markägare som gärna ser till att deras marker skyddas för naturvård och i vissa fall till och med skänker gamla skogar till naturvården.

I dag kan markägare som låter skydda sina skogar få ersättning 125 procent av markvärdet, konstaterar han.

– Det är en bra möjlighet för de markägare som vill att kommande generationerna ska kunna njuta av att vandra i skogar med höga naturvärden, framhåller Stig Hammarsten.

Läs också: Naturvänner vill rädda urskogen.

Läs också: Sveaskog avvaktar efter naturvännernas larm

Namn: Stig Hammarsten

Ålder: 67 år.

Familj: Sambo och son.

Bor: Lägenhet på Alderholmen.

Bakgrund: Civilingenjör och teknologie doktor på KTH. Fil kand i filosofi. Jobbat som baxare på Korsnäs, utredare på Statens institut för byggnadsforskning (1976-88), miljövårdsdirektör på länsstyrelsen i Gävleborg (1989-2003), avdelningschef och sedan strateg på länsstyrelsen med ansvar för energi, klimat och miljöfrågor (2003-2015).

Intressen: Natur, segling och fotografering.

Läser: Mycket. Senast Olof Lagercrantz bok i Proust.