Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Har du ­karaktärer?

Annons

Och om bara några minuter får ni träffa karaktärerna i ”Homeland” igen...

Tv-presentatörens röst lät precis som vanligt. Hen hade bara förannonserat nästa avsnitt i en populär serie. Men hur då egentligen?

Det lät ju som om några bekanta skulle titta in. Inte som en film att titta på.

Anvisning till dramatikens innehåll eller löfte om spännande fortsättning saknades.

Enbart människorna fanns kvar. Det sociala mötet.

Ingen överraskande utveckling med tanke på den nya populariteten för serieknarkande av flersäsongsplågor hemmavid. Det ÄR ju gamla bekanta som dyker upp och hälsar på. Vi känner dem utan och innan och har sorg när de ”dör”.

Eller, förresten, känslan är nog svarare den av svek – besvikelse över att vännen valt ett annat sällskap att umgås med. Se där, vi inbillar oss till och med att karaktärerna ska ha motsvarande varma känslor för oss.

När tv-presentatören sa att vi skulle få träffa karaktärerna igen, så menade hen rollfigurerna. Fast det menar inte Svenska Akademiens ordlista som står fast vid att karaktär istället betyder särpräglade egenskaper. Det som karakteriserar en person eller sak.

Men svenskan har som vanligt importerat utan att fråga. Engelskans ord för rollfigur, character, blev karaktär av bara farten. Sånt händer.

Mer vidsynta Språkrådet tycker att karaktär i betydelsen rollfigur är helt okej. Det har redan blivit etablerat. Inga problem. Och båda fungerar att använda parallellt, vilket illustreras med exemplet Dexter:

”Karaktären Dexter i tv-serien med samma namn har rätt risig karaktär…”

Trots det släpper vi som bekant gärna in galningen Dexter därhemma. Med bekantskaper i sociala medier ska man kanske vara försiktig, tv kräver inte samma uppmärksamhet. Fördelarna är dock identiska, man slipper ha städat före besöket.

Självklart avgör kvalitén på filmerna om vi tar deras figurer till oss. Men i högre grad än tidigare tycks det handla om hur väl persongalleriet är sammansatt. Om gästerna är de rätta för en bra fest.

Men vilka karaktärer behåller man som vänner för livet? Märkligt nog sällan de mest intressanta eller komplicerade, utan typer som James Bond. Trots, eller kanske just därför, att han förändras. Han byter utseende mellan varven men fortsätter vara samma gamla pålitliga polare.

Medan partygängen i ”Homeland” och ”True blood” kommer att dra vidare och ersättas av nya tillfälliga bekantskaper.

Karaktär är också något man kan ha. Då i meningen en god egenskap. Tja, som exempelvis styrkan att inte frottera sig alltför intimt med alla i grunden opålitliga karaktärer.

Annons