Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Heltid ska vara norm

Annons

I augusti 2001 fattade kommunfullmäktige i Gävle ett viktigt beslut. De anställda skulle få rätt till heltidsanställning. Då var vi en bland några få kommuner. Det har tagit sin tid och krävt arbete och målmedvetenhet att genomföra beslutet fullt ut. Men sedan det infördes även för personliga assistenter omfattas nu, sedan ett par år tillbaka, alla yrkesgrupper och alla anställda av heltidsbeslutet. 83 % av kommunens medarbetare jobbar i dag heltid.

Erfarenheterna från Gävle och från andra kommuner som nu infört heltid som en rättighet och deltid som en möjlighet, är positiva på många områden. Det gäller jämställdhet, personalhälsa, rekrytering, kompetens och förutsättningar för verksamhetsutveckling.

Det är framförallt kvinnor som deltidsarbetar. Enligt SCB:s arbetskraftundersökning för 2009 heltidsarbetar 72 % av männen, men endast 50 % av kvinnorna. Här finns en stor del av förklaringen till inkomstskillnaderna mellan könen. Förutom att kvinnor har sämre betalt, lönearbetar man också färre timmar, än männen i snitt.

Under förra regeringens ledning utfördes en utredning om stärkt rätt till heltidsanställning
(SOU 2005:105). Förslagen sågades av alliansen och hela utredningen hamnade i papperskorgen när högerregeringen tillträdde. Istället för att ställa några som helst krav på arbetsgivare att skapa heltidstjänster valde man att begränsa A-kassan och göra det omöjligt för arbetare att deltidsstämpla mer än 75 dagar. Detta har slagit hårt mot många kvinnor och kvinnors ekonomi.

För mig och vänsterpartiet är kampen mot ofrivilligt deltidsarbete en central jämställdhetsfråga. Det handlar om kvinnors möjlighet att försörja sig och rått till oberoende. Om inte arbetsmarknadens parter kan komma överens, krävs det lagstiftning om rätt till heltid.

Marita Engström
Vänsterpartiet

Mer läsning

Annons