Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Höja eller inte höja

Annons

Frågan är vilket räntebesked Riksbanken ger i dag, torsdag. Fortsätter man höja reporäntan i små steg eller passar man. I dag ligger räntan på 4,25 procent. De flesta analytiker tror på en räntehöjning till 4,5 procent. Alltså en höjning med ytterligare 0,25 procent.

Det kan tyckas försiktigt och måttfullt, men en höjning kommer att påverka svensk ekonomi negativt. Vi befinner oss redan i en spiral där varslen ökar, fler blir arbetslösa. Parat med att räntekostnaderna för bostäder blir högre och därtill en stigande inflation, som Riksbanken inte kan påverka, kan det bli fortsatta problem med både tillväxt och jobben. Alliansregeringen har sitt ansvar.

Om Riksbanken med riksbankschefen Stefan Ingves i spetsen bestämmer sig för att höja räntan beroende på den ökande inflationen påverkar detta knappast den fortsatta inflationsutvecklingen. Det är utomstående krafter i form av högre olje-och bensinpris samt ökade livsmedelskostnader som påverkar inflationen hos oss. Båda beroende på globala förändringar.

Ett oljepris på närmare 145 dollar per fat och livsmedelspriser som skjuter i höjden kan inte den svenska Riksbanken reglera. Utifrån det perspektivet kanske man skulle välja att låta reporäntan ligga kvar vid 4,25 procent. En högre ränta som bygger på ”importerade faktorer” kanske inte är den allra bästa medicinen för svensk ekonomi. Samtidigt är det förståeligt att Riksbanken håller fast vid sitt inflationsmål.

Det vi just nu upplever är en kraftig konjunkturinbromsning. Det blir jobben som får ta smällen och där kommer Sven Otto Littorin och Anders Borg att sitta med sin krackelerande jobblinje.

När ekonomin faller, när arbetslösheten ökar, borde det finnas öppningar för framtida räntesänkningar, men inflationsmålet ligger fast. För Riksbanken är de kommande räntebesluten ett val mellan pest och kolera. Felbedömningar kan kan skapa finansiell oro. Recessionen i USA och utfallet av det kommande presidentvalet är osäkra faktorer liksom utvecklingen på oljemarknaden.

Inflationstakten i svensk ekonomi närmar sig fyra procent. Klart över Riksbankens mål, som ska ligga kring eller helst under 2 procent. Samtidigt är den underliggande inflationen relativt låg, vilket kan ses som positivt, men det kan snabbt förändras.

Det finns ett antal orosmoln på den ekonomiska himmeln. I ett sådant läge borde Riksbanken rätt i att ligga lågt och avvakta. Om svensk ekonomi stoppar upp är det räntesäkningar och inte räntehöjningar som krävs. Samtidigt är Riskbankens huvuduppgift att hålla inflationen inom de ramar som är beslutade. Balansgången kan bli svår. De närmaste halvåret kommer att ge besked.

Det var inte alltför länge sedan som styrräntan var nere i rekordlåga 1,75 procent. Nu talas det om en styrränta på minst 4,75 procent innan vi avvecklar året 2008.

Trots allt; i grunden är svensk ekonomi sund, men de flesta experter menar att konjunkturen,och därmed tillväxten, kommer att bromsas upp ytterligare. Inte minst med tanke på utvecklingen i USA, men osäkerheten är fortfarande stor.

Riksbankens räntepolitik måste vara ett försiktigt instrument. Dagens styrränta ligger väl i jämförelse med jämförbara ekonomier inom EU, men oron just nu på den internationella finansmarknaden kan snabbt förändra den bilden. Alla varnar för vargen, frågan är om och när han kommer.

Mest nervös är alliansregeringen vars politik helt bygger på en god konjunktur. Om arbetslösheten ökar och människor kommer i nytt utanförskap har Reinfeldt-regeringen inget recept för att stödja de som hamnar i utanförskap.

Kråkor. Att strejka för kråkorna skriver en av landets ledande tidningar om Kommunals busstrejk. När Stockholm drabbas är tydligen jordens undergång nära. Och de båda huvudstadstidningarna försöker övertrumfa varandra i ironin över att utsatta bussförare väljer att strejka för att få bättre villkor. Till exempel att få en kisspaus. Håll ut Kommunal!

Vallöften. Alliansen bockar av sina vallöften med god fart, men är det frågan är om alla dessa vallöften också har medborgarnas stöd. Ser man till opinionsmätningarna tycks allt fler känna sig grundligt lurade på vad högeralliansens löften. Inte handlade det om sämre a-kassa, sämre sjukersättning och mer till dem som redan har.

Mer läsning

Annons