Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hon är smartare än de flesta

/
  • Gävlebon Linda Tärby, 25, är medlem i Mensa, föreningen för människor som har en intelligenskvot på över 131. ”Det jag är bra på är logiskt tänkande, det matematiska”, säger Linda.

Intelligens är inget man skryter med. Så Linda Tärby hade verkligen inte tänkt berätta att hon är medlem i Mensa. Men hon tänkte om.

Annons

– En del är bra på fotboll, andra på att sjunga. Jag har diplom i logiskt tänkande och varför ska jag dölja det? Alla människor borde utnyttja det de är bra på, säger Linda.

Den lite mytomspunna IQ-föreningen Mensa är i ropet. Dels genom tv-reklamen för Skellefteå Kraft där två Mensa-medlemmar deltar, dels genom reportageboken ”Smartast i världen”, skriven av journalisten och författaren Linda Leopold, som kommit ut i höst.

Tidigare har Mensa har ansetts lite ”nördigt”, men medlemsantalet har ökat explosionsartat. År 2000 hade man 640 medlemmar. Nu är de 4 700.

Det sägs att två procent av befolkningen har ett IQ på 131 eller högre, det testresultat som krävs för medlemskap i Mensa. Så egentligen skulle över 200 000 svenskar över 18 år platsa, om de bara gjorde testet.

Men vad är Mensa till för, mer än att sålla de smartare från den stora massan?

Från början, 1946, var de ett gäng engelsmän som tyckte att de skulle lösa världens problem. Men intressena spretade, och de bestämde sig för att bara umgås och dricka öl i stället. Därför blev Mensa mer en social förening än en hjärntrust av snillen.

I medlemstidningen Legatus publiceras bland annat resultatet från gokarttävling mellan smarta förare, en inbjudan till spelhelgen Guldtärningen i Stockholm och en groende debatt om Mensas varumärke.

Till begreppet intelligens räknas förmågor att resonera, planera, lösa problem, associera, tänka abstrakt, förstå idéer och språk, komplicerade orsakssammanhang samt förmågan till inlärning. Det som sätts främst i IQ-tester är vårt logiska tänkande. Hur fort och bra man klarar att se komplicerade mönster och sammanhang.

Linda Tärby gjorde Mensa-testet för ett år sedan.

– Min brorsa hade gjort det, och kom med. Och då tänkte jag att det ska jag också klara. Jag tänkte inte ha det till något alls, det var bara en rolig grej mellan honom och mig.

– Jag blev inte medlem heller till en början, tänkte bara: ”Vad får jag ut av det?” eftersom jag själv hade bilden av Mensa som nördar, dryga människor som sitter och skryter med sitt IQ. Men när jag hörde en föreläsare säga att det var mycket roligare än han trott, så gick jag med. De medlemmar jag har haft kontakt med hittills har varit jättetrevliga människor.

På mensa.se kan man se vilka testtillfällen som står till buds. Linda gjorde det i Gävle i november förra året. Man ska svara på 45 frågor på 20 minuter, och har alltså mindre än en halv minut på sig för varje problem.

Linda hade 41 rätt av 45 vilket gav det högsta mätbara resultatet ”en IQ på 135 eller högre”.

Och om man har en dålig dag och är ofokuserad?

– Tidspressen är en del av svårigheten, säger Linda. Har man tid på sig blir det lättare. Man får göra det max två gånger, därefter kan man be om IQ-bedömning hos psykolog.

Hög intelligenskvot i Mensa behöver inte betyda att man är duktig på allt. Linda hade lätt för sig i skolan, men hade inte högsta betyg i alla ämnen.

– Däremot kunde jag ofta tänka: ”Varför ska vi träna mer på det här?”, eller ”Förstod de verkligen inte det där?”.

Det är väl i den frågan Mensa profilerat sig mest, att skolan bör stödja ”särbegåvade barn” bättre för att ta tillvara deras intelligens eftersom de, som Mensa säger, kommer att stå för Sveriges innovationskraft och ledarskap när de växer upp.

– Jag tror på det, att en del barn behöver större utmaningar i skolan, annars kanske vissa skiter i det helt när det är för lätt, säger Linda.

Linda har gjort högskoleprovet en gång också, medan hon gick på gymnasiet, och hamnade på ett genomsnittligt resultat. Men det är hon inte förvånad över.

– Det handlar ju inte så mycket om logik, utan mer om allmänbildning.

Linda Tärby har gått en GIS-utbildning på Folkuniversitetet i Gävle och söker jobb just nu. Hon hade inte tänkt ta upp Mensa-medlemskapet i sitt cv, men gjorde det till slut.

– Jag tänkte att jag bara skulle verka dryg, men min jobbcoach tyckte att det var bra att nämna det om logiskt tänkande är relevant för jobbet. Och det är det ju inom GIS.

Människor med it-jobb är överrepresenterade inom Mensa. Också Linda kan tänka sig att gå vidare och plugga exempelvis programmering om hennes nuvarande utbildning inte skulle vara tillräcklig.

Det här med problemlösning och analyser genomsyrar Lindas liv även privat.

– Om en kompis frågar: ”Har du provat LCHF?”, så säger jag inte: ”Nej, det är nog inte för mig” och lämnar det. Då tar jag reda på vad allt om det och skaffar mig hela bilden innan jag bestämmer mig. Jag vill alltid se sammanhanget.

– Eller om jag blir sjuk, då tar jag inte bara en Panodil. Jag börjar analysera vad som är fel i kroppen och vilka obalanser jag kanske har. Det blir ett himla analyserande hela tiden, skrattar Linda.

Det sägs att logiskt tänkande och kreativitet sällan går hand i hand, men det gäller inte i Lindas fall. Hon är både musikalisk och konstnärlig.

En del teorier går ut på att intelligens är medfött, andra hävdar att hjärnan är som en formbar muskel, som går att träna upp. Att allt vi upplever eller varseblir påverkar den.

Den teorin tror Linda på.

– Jag tror att det är både arv och miljö. Min mamma jobbade i skolmatsal och min pappa sålde skogsmaskiner. Båda är otroligt bra på att lösa problem. De gav sig inte, utan försökte på ett nytt sätt när ett tidigare inte fungerade.

Hur reagerar andra när de får höra att du är med i Mensa?

– Det är inget jag sitter och säger. Men om det skulle komma fram säger folk oftast: ”Coolt, vad fick du för resultat?”.

Till sist, för att återgå till tv-reklamen: Har du gjort ett aktivt val av elbolag?

– Ja, det har jag faktiskt, via elskling.se, skrattar Linda. Jag tycker att den där reklamen är rolig.

Annons