Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hösten smyger sig på bra

Den känns i morgonluften, när den smygandes in genom sovrumsfönstret stryker sig mot överarmens bara hud. I fötterna, som krymper och blir torra när kylan stiger upp genom sommarens tunna skosulor.

Annons

I de döda flugorna mellan sommar- och innanfönstren.

Den hörs i däckens ljudlösa friktion mot vägbeläggningen, och i frånvaron av ljudet från gummits klistriga kontakt med sommarasfalt.

Den syns i dagsljusets korta skuggor i trädens lövverk, och långa i asfalten nedanför.

Men framför allt luktar den. I kvällen, sedan dagen sjunkit ner i jorden och natten stigit fuktig och kylig ur vegetation och gångstigar.

I ungarnas kläder, hår och hud: av blyerts, pennväss och lek.

I hundens päls och mattes och husses ytterkläder efter kvällspromenaden.

I sommarstugans träiga och unkna lukt av solbelysta gardiner och plank.

Den ruvar i koftan och tröjan längs in i garderoben.

I studieförbundens utskick om kurser, utbildningar och cirklar.

I Ikeas budskap om förvaring och mys.

I researrangörernas annonser och höst- och vinterkataloger.

I Friskis och Svettis hälsobudskap.

I boksläpp, radio- och tv-tablåer och biopremiärer.

I vinterpotatisens skal.

I trädens första gula blad, som snart kommer att bli röda och bruna, och Testeboåns grunda gräns mellan strandlinjens stiltje och vattnets sega flöde som snart kommer att förvandlas till silvertrådstunn is.

Snart har den färgat vårt landskap svart, och sedan vit, och nya drömmar om sommar, sommarlov och semester kommer att fylla vår längtan igen.

Till dess, vila i Fred Åkerströms ”Jag ger dig min morgon”:

”Vår gardin den böljar svagt där solen strömmar. Långt bakom ditt öga svinner nattens drömmar. Du drömmer om något fint, jag ser du småler.

Om du var vaken skulle jag ge dig allt det där jag aldrig ger dig. Men du, jag ger dig min morgon, jag ger dig min dag.

Utanför vårt fönster hör vi markens sånger. Som ett rastlöst barn om våren, dagen kommer. Lyssna till den sång som jorden sjunger.

Om du var vaken.

Likt en sländas spröda vinge ögat skälver. Solens smälta i ditt hår kring pannan välver. Du, jag tror vi flyr rakt in i solen.

Om du var vaken”.

 

Det är höst.

 

Mer läsning

Annons