Annons
Vidare till arbetarbladet.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Hur mår tågen och vägarna, ministern?

Inställda tåg, olycksdrabbade vägar och en allt tuffare konkurrens för Gävle hamn. Hur bra koll har egentligen regeringen på infrastrukturen i Gästrikland och Norduppland?

Ostkustbanan mellan Gävle och Sundsvall är trång och resorna tar lång tid. Just nu satsas en miljard kronor på att göra tio mötesplatser längs sträckan men många vill hellre se dubbelspår. Finns det med i kommande satsningar?

– Exakt vad det landar i kan jag inte svara på i dag. Det är en sträcka där vi vet att det finns flaskhalsar och överkapacitet. Vi håller ögonen på det.

Politiker härifrån, bland annat dina egna partikamrater, vill att dubbelspår ska vara färdigt före 2025. Vad ger du för svar till dem?

– Det man ska vara medveten om är att varje mil ny järnväg tar tid att få på plats och kostar runt en miljard kronor per mil. Det ska ställas mot allting annat. I det läge vi är i nu gäller det att inte tappa tempo i att få den infrastruktur som vi redan har robust och mindre sårbar. Bara det kommer att ta någonstans i storleksordningen sju till tio år, och då har vi ett högt tempo i det. Det ska gå att göra samtidigt som trafik går på banan.

En annan sträcka där det ska bli dubbelspår är mellan Skutskär och Furuvik. Byggstarten har skjutits fram. Varför?

– Huvudsaken är att det blir färdigt. Sedan kan det finnas olika skäl till att det försenas. Att bli klar i tid är det viktiga egentligen. De gör rätt mycket de där dubbelspåren.

I Trafikverkets kapacitetsutredning flaggas för att godstågstrafik kan komma att utökas på bekostnad av persontågstrafik. Är det framtiden?

– Nej, inte generellt. Men det finns lågtrafikerade banor som används för persontrafik. Under en övergångstid skulle det kanske vara bättre för kapaciteten om det fokuserades på åtgärder som behövs för godstransporter. Kanske kan man istället ha flera expressbussar mellan tätorterna. Det kan vara ett sätt att öka kapaciteten både för pendlare och för godstrafiken.

Men ska en tågpendlare mellan till exempel Ockelbo och Gävle vara beredd på att det kan bli buss istället för tåg?

– Just den sträckan vet jag inte. Men har man kapacitetsbrist med enkelspår vissa sträckor så måste man kunna tänka annorlunda.

– Ibland tycker jag det känns som att bra busstrafik glöms bort. Men det är inte samma sak som att säga att godset ska ha företräde före persontrafiken. För på andra håll löser man det på andra sätt.

Gävle hamn slåss för att bli utskeppningshamn för järnmalm från gruvorna i Bergslagen. Men då krävs att Bergslagsbanan rustas. Kommer det pengar till det?

– Trafikverket har kontakt med berörda kommuner, regionerna runt omkring och inte minst med de nya gruvföretagen. Det är ett arbete som pågår just nu och som vi kommer att ta hänsyn till i höst.

Muddringen i Gävle hamn höll på att falla på byråkratiskt krångel men räddades i sista stund. Landade den frågan någon gång på ditt bord?

– Det landade slutligen på mitt bord eftersom att vissa delar också måste tas utav mig.

Allianspolitiker säger ofta att ingen tidigare regering har satsat så mycket pengar på infrastrukturen. Trots det är tågen försenade och vägarna drabbade av hål – hur kan det komma sig?

– Trafikverket ställde för 1,5 år sedan diagnos på hur våra vägar och järnvägar mår. Vägarna kunde konstateras att de är hyfsat okej, där har man klarat av under tid att vara ikapp med beläggning och underhållsarbete.

– För järnvägen har vi kanske för första gången fått fram en riktig status på allt från växlar, bärighet och makadammlager till kontaktledningar och slitpunkter. Vi vet nu vilka växlar det är som alltid ställer till problem. Om vi ska kunna åtgärda problemen så måsta vi också veta var och när vi kan göra det.

Men de som tågpendlar och tycker att det är mycket förseningar. När kommer de att märka någon skillnad?

– Jag tror att de kommer att börja märka en skillnad pö om pö. En sak som vi gjort som inte syns är att det byggts en omformarstation norr om Stockholm. Det påverkar alla tåg som går norrut. Det är för att se till att vi har tillräckligt med ström på järnvägen.

– Nästa steg är att vi får mötesstationer och sådana saker. Men en hel del görs för att det inte ska bli de här småstörningarna.

I Gävleborg är arbetslösheten bland den högsta i landet. Arbetsförmedlingen förordar långpendling till jobb. På vilket sätt vill du underlätta för det?

– Framför allt är det på järnvägssidan och då är vi tillbaka på Ostkustbanan, den är en väsentlig del.

Varför går det så många tunga transporter på vägarna? Är det inte både trafiksäkrare och bättre för miljön om de går på järnväg?

– Det beror på vad det är för transporter. Vi har tittat på om det går att få över mer av tung trafik från väg till järnväg. De allra flesta resorna på väg är sådana där järnvägen inte är ett alternativ.

I tio års tid har olika förslag på ombyggnad av väg 56 mellan Valbo och Hedesunda diskuterats. Ska det ta så lång tid att åtgärda en hårt olycksdrabbad väg?

– Nej, man tycker inte det. Jag vet att Trafikverket har bestämt sig för att gå vidare och göra en vägutredning. Har man kommit så långt på vägsidan går det mycket snabbare när man väl har bestämt sig.

– Hela väg 56 är ett tungt godstransportstråk, så den skulle verkligen behöva bli rät helt och hållet.