Annons
Vidare till arbetarbladet.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Hur motverkas extremismen?

Idag släpper Timbro en ny rapport om våldsbejakande islamism skriven av journalisten Magnus Sandelin. I rapporten sammanställs den våldsbejakande islamistiska miljöns historia och nutid i Sverige. 

Den största ökningen av denna miljös aktiva medlemmar kom nyligen i och med Syrienkriget. Ungefär 5000 européer reste för att ansluta sig till Islamiska staten. Från Sverige var det enligt Säpo ungefär 300 personer som anslöt sig till Islamiska staten. I juli 2017 uppgav Säpo att den här miljön har växt dramatiskt i Sverige, idag är det ungefär 2000 personer i Sverige som är av intresse för Säpo och för sju år sedan var motsvarande siffra 200.

Troligtvis beror denna ökning på Islamiska statens välutvecklade propaganda och deras framväxt i Syrien och Irak. En annan riskfaktor som nämns i rapporten är att miljöns nätverk i Sverige har blivit mer sammanhängande och dynamiska, bland annat på grund av kontakter som har skapats på plats i Syrien och Irak. 

Men redan på tidigt 90-tal fanns det ett nätverk i Brandbergen i Haninge kommun som spred våldsbejakande islamistisk propaganda. Nätverkets nyhetsbrev flyttade sin utgivning från Storbritannien till Brandbergen, därmed användes även nätverkets svenska postadress i flera manualer om terrorism som gavs ut på 90-talet. De internationella kopplingarna är många och en av personerna som besökte nätverkets moské var al-Qaidamedlemmen och strategen Abu Musab al-Suri. Han har skrivit ett välkänt manifest där han utvecklar idén om att terrorister bör föra ett globalt krig. Idag är det just den strategin som IS utgår ifrån, och som de har tillämpat i väst genom att utföra olika terrordåd. 

Idag finns det även en konflikt mellan olika grupperingar inom miljön, främst mellan al-Qaidasympatisörer och IS-sympatisörer, dessa två grupperingar har bland annat krigat mot varann i Syrien. 

Något som de har gemensamt är idén om att Islam är under attack, de menar att det pågår ett krig mot muslimer och att det de själva gör är att bedriva ett försvarskrig. Denna globala konspiration innebär bland annat att de ger uttryck för en idé om att USA, judar och shia-muslimer är de främsta fienderna som de kommer att ha en slutgiltig strid mot, och de tror att de kommer att gå segrande ur den striden och därefter få kontroll över hela världen. 

Sandelins rapport ger en oroväckande bild av läget i Sverige, miljön växer uppenbarligen och en fråga är hur mycket man egentligen kan göra åt personer som redan är övertygade om sin sak. En i sammanhanget positiv utveckling är dock att man från samhällets håll börjar se mer allvarligt på spridandet av extremistiska idéer, idag har man börjat vidta åtgärder för att begränsa extremisters handlingsutrymme när det kommer till deras möjligheter att föra fram sina budskap.

I Göteborg har gruppledaren för Socialdemokraterna och kommunstyrelsens ordförande Ann-Sofie Hermansson varit väldigt tydlig med att inga skattemedel ska gå till spridandet av anti-demokratiska idéer. Detta är en oerhört viktig utveckling med en viktig markering om att samhället inte stöder dessa idéer. Nästa steg är att upplösa de nätverk som redan finns, frågan om hur man gör det är svår men det är ett arbete som måste göras.

Den kanske allra viktigaste frågan hamnar ofta i skymundan, den ger inga snabba resultat eller politiska poänger på samma sätt som hårdare tag gör. Det är dock denna fråga som kommer att avgöra hur framtiden kommer att se ut, nämligen frågan om hur det förebyggande arbetet bör bedrivas.