Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hur ska ni göra Barnkonventionen känd?

Annons

Över 20 procent av Sveriges befolkning är under 18 år och får därför inte rösta. Men de vill ändå delta. I Rädda Barnens enkätundersökning, Ung Röst 2011, är det hela 77 procent som vill att barn och beslutsfattare ska mötas och diskutera.

I enkäten har närmare 25 000 barn och unga tillfrågats om sina synpunkter och åsikter. Många uttrycker att de saknar inflytande över sin vardag, 71 procent anser att deras möjligheter att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer är små eller mycket små.

I resultaten finns det mycket som vi borde oroa oss för och ta till oss:
•53 % är oroliga för att misslyckas i skolan
•33 % av flickorna respektive 15 % av pojkarna känner sig sällan eller aldrig trygga i kollektivtrafiken på kvällen
•15 % är rädda för att bli utsatta för våld av vuxna
•18 % oroar sig för att familjens pengar inte ska räcka till det som behövs
•60 % har inte hört talas om Barnkonventionen

Att oroa sig för att inte lyckas i skolan, att inte kunna ta sig hem från fritidsaktiviteterna på ett tryggt sätt, att vara rädd för våld och bekymra sig för om familjens pengar ska räcka eller inte, det är vardag för många svenska barn och unga. Detta trots att Sverige har arbetat med Barnkonventionen i över 20 år. Rädda Barnen undrar också hur det kommer sig att så få barn och unga känner till Barnkonventionen.

Både landsting och kommuner har fått stora resurser av de svenska regeringar som haft den politiska makten i Sverige för att göra Barnkonventionen känd bland barn och unga. Att 60 procent av dem som svarat på Ung Röst 2011 inte hört talas om Barnkonventionen får Rädda Barnen att ställa frågan: Hur kommer landsting och kommuner i fortsättningen att arbeta för att göra Barnkonventionen känd och användbar för dem som den är avsedd för - BARNEN och DE UNGA?

Enkätens frågor har till stor del formulerats utifrån den kritik som FNs kommitté för barnets rättigheter riktat till Sveriges regering. Sverige var ett av de första länderna som ratificerade Barnkonventionen och vart femte år ska regeringen lämna en rapport till FN:s kommitté om hur barnets rättigheter förverkligas i Sverige. Regeringen ska också svara på den kritik som kommittén riktar till Sverige.

Även om det är staten som svarar inför barnrättskommittén så är svenska landsting och kommuner ansvariga för de flesta områden som påverkar barn och unga. Det gäller bland annat rättigheter som hälsovård och utbildning. FN:s barnrättskommitté konstaterar att det är för stora skillnader i barns förutsättningar beroende på var i landet de bor. Därför har Rädda Barnen även undersökt hur barnets rättigheter respekteras i kommuner och län.

Skillnaderna är stora, inte minst när det gäller kännedom om Barnkonventionen. I Köping svarade hela 78 procent att de inte känner till Barnkonventionen, medan 35 procent av eleverna i Nacka saknade kännedom om att deras rättigheter skyddas av en FN-konvention.

Beslutsfattare, skolpersonal, föräldrar, journalister och andra vuxna har ett särskilt ansvar att på olika sätt ta reda på vad barn och unga tycker. Barns och ungas synpunkter och åsikter måste föras fram till alla de olika instanser som fattar beslut som berör och får konsekvenser för dem. Detta oavsett om dessa beslut fattas på lokal, regional eller nationell nivå. Att lyssna till barns och ungas röster är vuxnas skyldighet och ansvar. Antalet barn är i många kommuner större än det antal röster som det största partiet fick i det senaste valet. Det borde stämma till eftertanke.

Margareta Elensky
Ordförande Rädda Barnen Gävle
Ann-Cathrin Larsson
Ordförande Rädda Barnen Tierp
Lena von Strokirch
Ordförande Rädda Barnen Hållnäs/Österlövsta

Mer läsning

Annons