Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hur ska Svenska kyrkan fortsätta vara folkkyrka?

Tänk om alla som vill ha kvar vår folkkyrka, och det utgår jag ifrån att alla vill som är medlemmar i Svenska kyrkan, röstade 20 september! skriver gruppledare Britt Louise Agrell och medlemmar i FiSK.

Annons

År 2000 hände något viktigt med Svenska kyrkan. Banden med staten bröts och riksdagens rätt att besluta över kyrkan förändrades, kyrkolagen upphörde att gälla och kyrkan skapade en egen ordning för sin verksamhet, den så kallade kyrkoordningen.

En del var rädda för att det skulle betyda att kyrkan skulle marginaliseras och tappa de flesta av sina medlemmar medan andra trodde att det skulle betyda en vitalisering och att människor skulle engagera sig mer när kyrkan inte längre var statskyrka.

Hur har det gått? Medlemstappet har inte alls blivit så stort, sedan år 2000 har cirka 50 000 människor per år lämnat kyrkan och fortfarande är cirka 6,7 miljoner svenskar med i Svenska kyrkan. Engagemanget är naturligtvis olika i olika församlingar men så väldigt mycket större har det inte blivit.

Däremot verkar allt fler tycka att det är viktigt att kyrkan finns som en trygghet när det blåser. Vid kriser och katastrofer – både individuella och nationella – är kyrkan den man vänder sig till. Behovet av stillhet och eftertanke blir allt större för stressade nutidsmänniskor. Att gå in i en kyrka och tända ett ljus ger ro i själen. Betydligt fler än de som vill erkänna det tror nog ändå att Gud finns trots de så kallade Humanisternas kampanj.

För att Svenska kyrkan ska finnas kvar när också dagens sekulariserade människor inser att det kanske ändå finns ett behov av att luta sig mot något som är större än det egna jaget, krävs det att några tar ansvar. Förutom av kyrkans anställda leds kyrkans verksamhet av en stor mängd förtroendevalda. Det är företrädare för några politiska partier som fortfarande tycker att riksdagspartierna ska styra kyrkan och det är andra från partipolitik fristående grupper. I alla grupper finns det naturligtvis oavsett namnet människor med en allmänpolitisk samhällssyn samtidigt som man har ett engagemang i och för Svenska kyrkan.

Varför utnyttjar inte medlemmarna i Svenska kyrkan sin rösträtt?

Det viktigaste kriteriet på en folkkyrka, utom att hon ska förkunna det glada budskapet om Guds närvaro i världen, är att det är folkets kyrka. Då är det viktigt att kyrkan också leds av representanter för folket tillsammans med präster och andra anställda. Och folket blir knappast ordentligt representerat om 12 procent av svenska kyrkans medlemmar röstar i kyrkovalet! Tänk om alla som vill ha kvar vår folkkyrka, och det utgår jag ifrån att alla vill som är medlemmar i Svenska kyrkan, röstade 20 september!

Vi i FiSK, som är ett nätverk av folkpartister och andra liberaler med engagemang i och för Svenska kyrkan och som har en socialliberal samhällssyn, vill öka barns och ungas kunskap om kristen tro.

Vi vill att kyrkan ska ta ansvar för detta när inte längre skolan gör det. Våra barn och unga har rätt att få veta vad kristendom handlar om.

Om man inte vet vad det handlar om kan man inte ta ställning vare sig för eller emot.

Vi vill också betona kyrkans sociala ansvar, det som kyrkan kallar diakoni. Många människor, och särskilt många unga, känner sig i dag ensamma och rotlösa i samhället.

Kyrkomusiken, upplevelsen av musik i kyrkorummet, och den stora frivilligrörelsen med över 100 000 körsångare i alla åldrar i våra kyrkor runt om in landet, är en viktig del av kyrkans verksamhet.

Också kyrkans ekonomiska resurser minskar och det är därför viktigt att fundera på var man ska lägga kraften.

Mer läsning

Annons