Annons
Vidare till arbetarbladet.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Hyggesfritt skogsbruk är överlägset bäst

Svar till Tomas Lundmark: "Skogens tillväxt bestämmer klimatnyttan"

Artikeln handlar mest om skogens tillväxt. Lundmark uppmanar skogsägarna att sköta skogen så att tillväxten ökar ytterligare. Dessutom hävdar han att hyggesfritt skogsbruk ger betydligt lägre tillväxt.

Enligt skogsvårdslagen skall skötseln av den svenska skogen inte bara leda till tillväxt (produktionsmålet) utan även skapa och bibehålla biologisk mångfald (miljömålet). Trakthyggesbruket (kalhyggesbruk) som Lundmark lovordar leder kanske till bättre tillväxt men absolut inte till bättre biologisk mångfald.En fråga som man kan ställa när man läser Lundmarks artikel är hur han definierar begreppet skog. För oss i Naturskyddsföreningen innehåller begreppet skog inte bara levande likåldriga trädstammar utan mycket mer. Där finns också torrakor, döende stammar av olika trädarter, buskskikt, fältskikt, markskikt och ett rikt djurliv, allt från destruenter i förnan till de stora däggdjuren.

LÄS MER– DEBATT: Skogsavverkningen i Sverige är en stor klimatbov

Ett hyggesfritt skogsbruk bibehåller och gynnar den biologiska mångfalden (naturvården).  I dag är cirka 2 000 arter på något sätt hotade i den svenska skogen. Det är inte bara Naturskyddsföreningen som vill propagera för hyggesfritt skogsbruk. Flera skogsägare praktiserar detta redan idag och Skogsstyrelsen föreslår ökad satsning på hyggesfritt skogsbruk.Lundmarks artikel handlar även om skogens påverkan av klimatet. Vid trakthyggesbruk sker följande vad gäller växthusgasen koldioxid: Direkt efter slutavverkningen läcker hygget mycket koldioxid till luften då trädrötter, barr och kvarlämnade grenar och toppar förmultnar. Först efter att de nya planterade träden blivit 20 år gamla förmår de ta upp mer koldioxid än vad som läcker från marken. Frågan är hur mycket av den under 20 år läckande koldioxiden som den växande skogen hinner ta upp innan nästa slutavverkning sker vid trädens cirka 70 års ålder. Vid hyggesfritt skogsbruk borde det vara bättre balans mellan avgivning och upptagning av koldioxid i skogen.Lundmark menar kategoriskt i sin artikel att trakthyggesbruk är bra för klimatet men därom råder faktiskt oenighet.Vad gäller biologisk mångfald är i alla fall Naturskyddsföreningen övertygad om att hyggesfritt skogsbruk är överlägset.

Per-Olof Erickson, Naturskyddsföreningen i Gävle

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel