Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

"Ingen kallar sig sexarbetare"

"Fem historier om prostituerande" är tecknaren Amalia Alvarez seriealbum om fem personer i utkanten av det svenska samhället. De berättar om sina liv och om torskarna, eller "de prostituerande" som Alvarez kallar dem.

Annons

Ingen kallar sig för sexarbetare, och ingen av dem verkar heller vilja ha någon legalisering av prostitutionen. Resonemanget är enkelt – då skulle utnyttjandet av deras kroppar bli lagligt och själva skulle de bli tvungna att betala skatt, ännu ett utnyttjande i deras ögon.

Amalia Alvarez har inte gjort något tittskåp in i de prostituerades vardag. I stället byggs berättelserna upp av att hon frågar och de svarar. När hon undrar om en av kvinnorna har blivit våldtagen blir hon utskrattad.

"Klart att alla jag känner blivit våldtagna, även om de inte vill erkänna det, för att det är för hemskt att göra det", lyder svaret.

Tidigare har Alvarez gjort ett seriealbum om papperslösa. Den nya boken har vuxit fram under tio år. Amalia Alvarez har gjort det vid sidan om sitt vanliga arbete som undersköterska. Fyra kvinnor och en man berättar. Hon har träffat dem på gatan, i köer på Arbetsförmedlingen och Migrationsverket.

– När man är fattig svart invandrare hamnar man här, man väntar så mycket, och då träffar man de här människorna, man har så mycket ilska att man börjar prata med varandra. Det här är platser rika på berättelser, ibland väntar man hela dagar, säger Amalia Alvarez som själv kom till Sverige år 2000 och i dag bor i Malmö och Lund.

– Jag kom till världens mest civiliserade land och hittade sådana brutala, dekadenta händelser. Först skrev jag, vi hade en kvinnogrupp där vi diskuterade och jag fick deras tillåtelse att skriva det här.

Så småningom sökte hon upp dem hon pratat med igen för att få tillåtelse att också teckna deras historier. För Amalia Alvarez var det viktigt att boken skulle bli deras.

– Jag har mina egna åsikter men det var inte dem jag ville teckna.

Med "prostituerande" introducerar hon ett nytt ord för torskarna eller klienterna. Ordet är en direktöversättning från spanskans "prostituyante", som inte finns i ordböckerna men som används av latinamerikanska kvinnorörelser.

– När man pratar om prostitution har man fokus på kvinnan, man skuldbelägger bara henne, men vad händer i huvudet på den andra personen? Den som köper en annan människas kropp och integritet?