Annons
Vidare till arbetarbladet.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Insändare: Anna Ekström, det enda vi begär är att får fira med studentflak

Öppet brev till Anna Ekström och Sveriges regering.

Jag heter Johan Heimerlöv och går i årskurs 3 på Polhemsskolan i Gävle, med inriktning Teknikvetenskap. I tolv år har jag suttit och längtat till en dag. Den dag som jag skulle få säga hej då till skolan och välkomna vuxenlivet. Jag längtade efter att få springa ut från Polhemsskolan till ljudet av tusen samlade människor enade, med ett mål, att få hylla och gratulera avgångsklassen 2020. Jag längtade efter att få åka studentflak med mina klasskamrater. Jag längtade efter att få ha champagnefrukost med mina vänner. Jag längtade efter att kunna säga att den bästa dagen i mitt liv äntligen hade kommit. Den dagen kommer aldrig att komma.

Min generation är inte den generation som många vuxna säger att vi är. Vi är inte högljudda gaphalsar som inte bryr oss om någonting annat än oss själva och våra smartphones. Ja, internet och sociala medier är en stor del av våra liv, men på så många fler sätt än vad vuxna faktiskt tror. Vi använder inte bara dessa medier till att få bekräftelse av andra människor, utan främst för att vi vill dela våra åsikter med andra. Många i min generation är väl inlästa debattörer som inte är rädda för att visa sina åsikter. Min generation är inte rädd att visa sina åsikter eftersom vi verkligen kan stå för dem. Unga opinionsbildare såsom Linnea Claesson och inte minst Greta Thunberg hyllas för deras mod och starka åsikter. Det är vad min generation är, starka röster med starka åsikter.

Jag, och jag tror att jag har många bakom mig när jag säger det här, har inga problem med att följa experters riktlinjer om det finns bra orsaker bakom. Jag är, emellertid, av den läran att jag vill veta varför jag ska göra någonting innan jag gör det. För mig känns det därför helt absurt att avgångsklasserna 2020 inte ens ska få åka studentflak på sin student. Grundskolor hålls öppna, uteserveringar hålls öppna, människor blir inte förbjudna att sitta i hundratals i parker. Det är helt orimligt att vi studenter ska få ta straffet och inte få uppleva den dag som vi så länge har drömt om. Förstår jag att vi inte kan ha ett utspring? Självklart, på grund av de stora massorna som då skulle samlas. Är jag medveten om varför baler och fester ställs in? Till 100%, på grund av den uppenbara smittorisken. Det jag dock inte kan förstå är hyckleriet kring varför vi studenter ska få dra ett av de största lassen och ge upp en av de enda dagarna vi har sett fram emot i våra korta liv. Varför ska grundskolor få vara öppna dag efter dag, medan vi måste hållas isär på den största dagen i våra liv? Vi studenter ska ta ansvar utan att visas respekt.

Anna Ekström, jag vänder mig nu direkt till dig. Ta inte ifrån oss studentflaket. Ta inte ifrån oss den här dagen på grund av substanslös symbolpolitik, för att ni känner att ni måste visa att regeringen faktiskt tar ansvar. Det är en icke-lösning på ett stort problem. Det finns säkert hundra andra sätt att lösa den kris som vi befinner oss i just nu utan att ta ut det på oss studenter mer än vad som redan är gjort. När du säger att du förstår oss så gör du inte det på en fläck. Det är inte din student som försvinner. Det är vår. Om du, Anna Ekström, skulle förstå oss, skulle du i alla fall låta oss ha ett studentflak. Alla klasser i hela Sverige kommer att träffas på ett eller annat sätt oavsett, så varför inte på ett studentflak?

Vi ungdomar förtjänar att få fira vår dag på ett eller annat sätt. Varför ta ifrån oss det som faktiskt är möjligt att genomföra?

Johan Heimerlöv

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare