Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Insändare: Lönehöjningar borde anges i kronor – inte procent

Annons

I media har det uppmärksammats att inkomstskillnaderna i Sverige har blivit så stora att de dämpar den ekonomiska utvecklingen och orsakar kostnader för samhället. Skattepolitik har diskuterats som medel att minska skillnaderna. Lönebildningen borde uppmärksammas i högre grad. Skillnader i lön påverkar även möjligheterna att få andra inkomster.

Som bekant är det parterna på arbetsmarknaden som råder över lönebildningen. Branschorganisationerna avtalar om lönehöjningar i procent motsvarande produktivitetshöjningen i den konkurrensutsatta delen av industrin, det så kallade märket. Den procenten blir då styrande för beräkningar av arbetsplatsernas potter och i förlängningen för individuella lönehöjningar.

Enligt ett reportage i SVT har de tio procenten med högst lön haft ungefär dubbelt så hög lön som de tio procenten med lägst lön under hela perioden 2005–2017. Oförändrad relation innebär ökande skillnader i krontal. En löneskillnad på 10 000 kronor ökar till cirka 16 000 kronor under 20 år vid årliga lönehöjningar på 2,5 procent. På 30 år fördubblas löneskillnaden.

Högre lön i kronor underlättar fastighets- eller aktieköp och ger större utdelning vid skattesänkningar. Kapitalinkomster och skattesänkningar är tydliga orsaker till de även proportionellt kraftigt ökande inkomstskillnaderna.

För att motverka ökande löneskillnader i kronor bör de olika branschernas centrala avtal ange höjningar i krontal per heltidsanställd, inte i procent. Det skulle i en del branscher med brist- eller låglöneyrken innebära högre höjningar procentuellt än märket. En viss proportionalitet i höjningarna är rimlig, men företagets lönekostnader och löntagarens köp betalas i kronor, inte i procent.

Jämnare inkomstfördelning ger större efterfrågan på varor och tjänster samt arbetskraft med bättre resurser. Enligt en rapport av OECD för några år sedan har växande inkomstklyftor hämmat tillväxten i stora delar av den rika världen under de senaste decennierna.

OECD-rapporten konstaterar att Sverige är ett av de länder där inkomstklyftorna har vuxit mest. Utan växande klyftor hade Sveriges samlade ekonomiska tillväxt mellan åren 1990 och 2010 varit 20 procent högre, enligt OECD-forskarna.

LM

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare
Annons