Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Insändare: Mycket gnäll om skolförändringarna – framstår som en lyxdebatt

Annons

Jag läser i diverse olika tidningar den ena insändaren efter den andra som målar upp hemska scenarier om hur barnen kommer att lämna Sandviken med ett liv i misär och med traumatiska upplevelser i bagaget. Allt detta för att man inte längre får hålla till i sin egen lilla skyddade vrå, Jernvallsskolan.

Samtidigt tänker jag på alla de barn som idag går på Björksätra, Norrsätra och andra större högstadieskolor. Är deras framtid nu de mörka helvetesscenarier som målas upp? Eller är den springande punkten i all denna kritik att vissa nu ser värdet på husen runt Jernvallsskolan falla om inget högstadium erbjuds på krypavstånd? Det framstår i alla fall för mig i mångt och mycket som en bekvämlighets- och lyxdebatt.

Jag gick själv förskola på en plats i staden, låg- och mellanstadium på en helt annan och slutligen högstadiet på en tredje, i en skola med sju (7 st, ni läste rätt!) parallellklasser i varje årskurs. Jag upplevde aldrig någonsin otrygghet eller bristande utbildningskvalitet, och inte heller en rädsla över att jag inte kunde namnge eller känna igen samtliga av mina jämnåriga parallellklasskompisar.

Men det är väl som vanligt, allt var sämre förr och det är bara en ofattbar tur att jag har lyckats i livet med dessa usla förutsättningar. Nu raljerar jag kanske något, men det var ni som började!

Rik och välmående

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare