Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Insändare: Orimliga orsaker till att sälja Strömsbro församlingshus

Annons

Svar till Robert Krantz: Församlingslivet i Strömsbro blir rikt även utan församlingshuset

Gävle pastorat har sedan 2014 sålt ett antal fastigheter ute i församlingarna. Nu är Strömsbro församlingshus på försäljningslistan. Kyrkorådet har inte bjudit in de närmast berörda församlingsborna till att lämna sin syn på vad försäljningen skulle kunna komma att medföra för kyrkans verksamhet i Strömsbro.

Det vi kan konstatera är att när Strömsbros församlingshus av pastoratsledningen valdes ut till nästa försäljningsobjekt så har dess verksamhetslokaler inte bedömts med samma måttstock som andra Gävlekyrkors verksamhetslokaler har.

Strömsbro kyrka byggdes 1899 som en av de första distriktskyrkorna inom Svenska kyrkan i Sverige. Vid den tiden förekom inte någon omfattande församlingsverksamhet inom Svenska kyrkan som fordrade lokal utöver själva kyrkobyggnaden. Sporrade av den församlingsverksamhet som växte fram inom landets frikyrkor, började sådan också ta form inom Svenska kyrkan. I Strömsbro hade församlingsverksamheten i mitten av 1920-talet nått sådan omfattning att ett särskilt församlingshus uppfördes 1929 på en tomt i ett grannkvarter till kyrkan.

På den tiden var det inte tal om att samlokalisera och integrera församlingslokalerna med kyrkobyggnaden. Först i samband med byggandet av särskilda stadsdelskyrkor i stadens nybyggda stadsdelar från 1950-talet och framåt var Svenska kyrkan mogen för integrerade kyrko- och församlingslokaler, som Tomaskyrkan, Mariakyrkan, Björsjökyrkan och Hemlingbykyrkan.

Kyrkorådets ordförande Robert Krantz ”tycker att det är rimligt att ett församlingshem används sju dagar i veckan från morgon till sen kväll”. Vi ställer oss frågan vilka av Svenska kyrkans verksamhetlokaler i Gävle som används i den omfattningen.

Vår kännedom om dessa lokaler är att inte några, trots att de är integrerade med kyrkolokalen, ligger i närheten av den nivån. Det saknas både anställda och volontärer för en sådan omfattning på församlingsverksamheten. Och på vilket sätt har Krantz försäkrat sig om 120 000 000 kronors-satsningen på renovering och tillbyggnad av Staffans kyrka kommer att nå upp till denna nivå på sina tänkta verksamhetslokaler?

Vi kan över huvud taget inte tänka oss någon lokalhållande organisation i Gävle som kommer upp i den utnyttjandegraden av sina verksamhetslokaler som Krantz tycker är rimlig för kyrkans lokaler. På sådana orimliga grunder har alltså Strömsbro församlingshus tagits fram som nästa fastighet till försäljning.

Ulrika och Per Rask, Strömsbro

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare