Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Insändare: Risken är att skattebetalarna får betala sanering efter gamla vindkraftverk

Annons

Det är halleluja-stämning hos vindkraftetablissemanget, nu har de medvind när de kan utnyttja oron för klimatet och behovet av fossilfri el. Jubla kan de när aningslösa politiker och myndigheter ger dem alltmer fria tyglar – eller är det tyskarna som skall jubla när Sverige löser en del av deras energibehov utan att behöva skövla sin egen natur.

Har vi ingenting lärt oss från vattenkraftutbyggnadens tid då naturvärden offrades och pengarna hamnade i Stockholm. Det fanns även då motstånd från naturvänner och några älvar skonades. Men, var fan håller dagens miljö- och naturorganisationer hus? Den utbyggnaden var trots allt oumbärlig, men är verkligen vindkraftsetableringen nödvändig i den omfattning som nu sker och planeras för på allt fler områden med skogbeklädda höjder?

Om pengar som vattenkraften genererar i ökad grad hade hamnat hos berörda kommuner skulle läget för dessa idag varit annorlunda skattemässigt.

Inte nog med att det skall ges plats åt dessa beläten som syns milsvida omkring, det skall även dras nya vägar och anläggas kraftledningsgator. Det må väl räcka med de vägar skogsbruket bygger sönder landskapet med. I det numera allt mer ojämlika Sverige offras landsbygdens naturvärden till förmån för städernas växtvärk med behov av el till etableringar och bostäder medan just landsbygden utarmas.

Om pengar som vattenkraften genererar i ökad grad hade hamnat hos berörda kommuner skulle läget för dessa idag varit annorlunda skattemässigt. Vindkraftens försök att smörja lokalbefolkningen med en bygdepeng är lappri. Vattenrallarna gav en del lokal sysselsättning innan de drog vidare, tyska och danska vindbyggare ger knappast något - varken vid byggandet eller efterkommande tillsyn/service.

Vi människor kan vänjas, anpassa oss och böja oss för det vi inte rår på – men djuren! Det är väl numera ett välkänt faktum att viltet påverkas och vissa även tillintetgörs av vindkraftens enorma vingar.

Till sist, belätena lär ha en livslängd på 20-30 år innan de är uttjänta och vad händer då? Vilka är då ägare? Och kommer de som rakat ihop förmögenheter på dessa, att riva eländet och frakta bort de kolossala fundamenten? Risken är stor att ägarna liksom pengarna flyktat med vinden och de aningslösa är förstås utan skuld – skattebetalarna får ta smällen precis som vi får göra med saneringen efter gammal miljöfarlig industriverksamhet.

Sune Back, Björbo

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare
Annons