Annons
Vidare till arbetarbladet.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Insändare + svar direkt: Strandskydd var en klok åtgärd 1950

"Det måste vara möjligt för människor att bygga sina hus där de faktiskt vill bo exempelvis vid ett vattendrag i Norrbottens inland" skriver Jenny Wennberg i Arbetarbladets ledare 9/7 "Förstår Mp att Jägare sällan är veganer". Miljöbalken 7 kap. 16 § lyder "Inom Strandskyddsområde får inte åtgärder vidtas som väsentligen försämrar livsvillkoren för djur- och växtarter". 18 § inledes med "Länsstyrelsen får meddela dispens från bestämmelserna i 16§, om det finns särskilda skäl". Wennberg behöver inte vara centerpartist och insändarna behöver inte vara miljöpartister för att begripa framsyntheten i bestämmelser som tillkom redan 1950. Sedan dess har volymen människor tilltagit i sådan omfattning att begreppet biologisk mångfald idag är jämställd klimatförändringar och allmänt accepterad, möjligen med undantag av populistiska politiker och vissa ledarskribenter.

I egenskap av folkbildare känner vi oss manade att med några få ekologiska exempel försvara strandrättslagen. Zoneringen i en sjö går successivt över i olika stadier, från stranden till vatten där litoralen övergår i pelagialen och därunder finns profundalen. Varje nisch företräds av organismer på jakt efter mat eller som habitat. Låt oss ta två exempel enbart för att belysa vad biologisk mångfald innebär: Familjen fjädermyggor med över 3000 arter eller 1/4 av makrofaunan genomgår fullständig omvandling, det vill säga från ägg till larv till puppa till imago, där varje stadie utgör huvudföda för många fiskarter vilka i sin tur blir föda åt andra fiskarter och så vidare. Hur ställer sig de tänkta "nybyggarna" till dessa myggsvärmar, som inte sticks men irriterar, och hur svarar fiskarterna på eventuell frånvaro av fjädermyggor? Sländor finns av olika ordningar, en sådan är trollsländor vilka har ofullständig omvandling och förekommer som ägg > larv > nymf och imago, alltså i två olika medier vatten och luft. Trollsländor fanns redan på dinosauriernas tid och finns bevarade som 160 miljoner år gamla fossil. Deras förmåga att klara olika förhållanden är beundransvärd. Vad säger det oss om trollsländan inte överlever den moderna människans framfart? Vi har den 16/8 2020 i AB skrivit insändaren "Låt strandskyddet vara", där vi ställde den retoriska frågan "Vilka ska bo där vid sjöarna, uteliggare, nyanlända eller vilka avses? ". Jenny Wennberg är oss svaret skyldig.

Nils-Gunnar Kempe, Ove Lennström

SVAR DIREKT:

Hej och tack för er kommentar! Visst var strandskyddet en klok åtgärd när det genomfördes 1950. Det har skyddat många av våra mest attraktiva kustlinjer från storskalig exploatering, bevarat allmänhetens tillgång till stränderna och spelar en viktig roll för djur- och växtlivet längs våra kuster och vid våra insjöar. Samtidigt är Sverige ett stort land med gott om plats för samexistens mellan människa och natur, bostadsbyggande och friluftsliv. Debatten kring strandskyddet handlar om precis det Jenny Wennberg beskrev i sin ledare - att öka möjligheten att bygga hus där människor faktiskt vill bo. Det är viktigt att lagstiftningen hittar rätt balans som kan väga samman de motstridiga intressen som finns i frågan. Det är inte självklart att det moratorium för byggande vid alla svenska stränder som infördes 1950, och som fyller sitt syfte i Stockholms skärgård, Bohuslän och längs de stora sjöarna i södra Sverige, är den rätta för Norrlands inland. Därför behöver strandskyddet ses över.

Peter Gustavsson, vikarierande politisk redaktör, Arbetarbladet

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare