Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Insändare: Väder eller klimat; vad är vad?

Annons

I media kan vi med jämna mellanrum läsa om värmeböljor. Är det inte Afrikavärmen så är det ryssvärmen eller något annan värme. Nu inför Sveriges nationaldag var uppmaningen i media om att passa på att njuta av värmen för under helgen kommer den varma luften att dra bort österut med blygsammare temperaturer som följd!

När väl värmen kommer då är det minsann inget tal om klimatförändring, för det har nog media glömt bort för stunden! Men vad är klimat egentligen? Skulle något ställa frågan till 10 personer är jag övertygad om att det skulle bli tio olika svar.

Väder avser tillstånd, eller aktiviteten hos fenomen, under kortare tidsperioder, timmar eller dagar. Väderlek kan då ses som vädret under ett par dagar upp till två veckor. Klimat avser statistiska egenskaper hos vädret under längre perioder. Enkelt uttryckt kan man säga att klimat är vädrets historia.

För att kunna bedöma om det inträffat en klimatförändring behöver man minst 30 års statistik. Statistiken säger inget orsaken till klimatförändringen, bara att den inträffat. Vi vet alltså inte om det är en naturlig variation av klimatet eller om eller hur mycket temperaturen påverkats av fossil förbränning.

En ökning av jordens temperatur är beroende av många andra och troligen större faktorer än mänskligt orsakad koldioxid såsom solens aktivitet, fördelningen av atmosfärisk vattenånga och moln, atmosfäriska- och ocean-cirkulationsmönster, vulkaners aktivitet och förändringar i jordens omloppsbana.

Ett exempel på detta är att havsströmmar spelar stor roll för väder och klimat, i Skandinavien är det som benämnts som Golfströmmen av stor betydelse för klimatet. Ett annat exempel är solens påverkan, som under tidens gång antingen haft hög aktivitet som under den medeltida värmeperioden runt år 900 - 1300-talet eller låg aktivitet under det som kallas lilla istiden runt år 1300 - 1900-talet!

Svante Arrhenius, den svenske nobelpristagaren i kemi (1903), var troligen den första som redan 1896 gjorde en kvantitativ uppskattning av klimatkänsligheten. Under det senaste seklet, och trots alla hundratals miljarder spenderade på klimatvetenskap, har forskare egentligen inte lyckats ökat förståelse för den kritiska parametern: känsligheten av atmosfärstemperaturen för förändringar i koldioxid-koncentrationer.

Det säger något om hur komplex klimatet är och som Sokrates lär ha uttryckt det, och som passar så bra in i alla självsäkra uttalanden som i klimatfrågan: "Ju mer jag lär mig desto mer inser jag hur lite jag vet!"

Stig Mörtman

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare
Annons