Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

INSÄNDARE Förutsättningarna för att bedriva högkvalitativ undervisning på landsbygden har aldrig varit bättre

Annons

Det har på många sätt blivit lättare att bo och verka på landsbygden. Men en förutsättning är tillgång till grundläggande samhällsservice så som livsmedelsbutik, fiber, kommunikationer och skola. Skolan är, oavsett storlek, en nyckelaktör för en levande landsbygd. Det genereras framtidstro, här byggs barnens stolthet över sin hembygd och här läggs grunden för ett återflytt efter högre utbildning.

Bristande kompetens och kunskap om vad som händer vid skolnedläggningar förleder Sveriges kommuners politiker och tjänstemän att göra som andra gör. Och alltför många tror att man kan effektivisera och förbättra sin skolverksamhet genom att lägga ned sina minsta skolor.

LÄS OCKSÅ: Alla Sandvikens högstadieelever kan samlas i ny jätteskola: "Trångt och brinner lite i knutarna"

Skälen för nedläggning är alltid ekonomiska. Det är lätt att visa på kortsiktiga besparingar, medan kunskapen om vad som händer på längre sikt är bristfällig, förbisedd eller till och med obefintlig.

Andra argument som används för nedläggning är svårigheter att rekrytera behöriga lärare. Det är en utmaning för skolar oavsett storlek. Att det skulle vara särskilt svårt att rekrytera lärare till små skolor finns inga kända belägg för. Vad man har sett är att det har varit svårt att rekrytera till nedläggningshotade skolor. Det är ju föga förvånande men har inget med storleken på skolan att göra. Brist på arbetstillfällen på landsbygden ett känt hinder för människor som vill ta steget att flytta ut från staden. Det talar i stället för en säkrare tillgång på personal till de arbetstillfällen som finns i bygdeskolan.

LÄS OCKSÅ: Politikernas tvärvändning: Skolorna i Österfärnebo och Gästrike-Hammarby får en ny chans

Små skolor har svårt att klara sig i en skolpengsfinansierad värld men även om kommunen tvingas skjuta till extra medel så rör det sig dock alltid om blygsamma summor i kommunens skolbudget. Lägre elevhälsokostnader, mindre resande och en högre livskvalitet för landsbygdens barn syns förstås inte i balansräkningen. Inte heller de långsiktiga effekterna av att behålla skolan.

Det finns inga goda skäl för att avveckla våra små landsbygdsskolor. Det spelar ingen roll om man lutar sig mot ekonomiska argument eller kvalitetsaspekter. Slutsatsen blir densamma: Att satsa på välfinansierade och välutvecklade små skolor är den mest kostnadseffektiva regionalpolitiska åtgärd som en kommun kan ägna sig åt. 

Paulina Lingers, Österfärnebo

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare
Annons