Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

INSÄNDARE Vi säger nej till skoldöden i Sandviken!

Förslaget att alla Sandvikens elever ska klumpas ihop i en eller två jätteskolor är helt orimligt. Vi vill se en ny utredning som tar fram förslag om att satsa på kvalitet i alla kommundelar, skriver Anders Lövgren, föreningsaktiv, och Erik Engvall, förälder i Österfärnebo.

Annons

Nu finns det vi svart på vitt. Förslaget att i ett enda slag lägga ner alla sex fungerande högstadieskolor i Sandviken: Murgården, Jernvallen, Björksätra, Norrsätra, Storvik och Österfärnebo! Detta är slutsatsen i kommunens utredning Skola 2025 som letts av skolchefen Inger Norman.

När hon för ett år sedan beslutade om en tillfällig stängning av högstadiet i Österfärnebo fick vi höra ryktet att det ingick i hennes plan att lägga ner alla skolor för att bygga en jätteskola i Sandviken. Vi frågade politikerna men alla förnekade offentligt att de kände till något sådant eller att gett henne sådana direktiv.

Men förslaget blev precis det vi hade befarat. Centralisering till en eller två storskolor i Sandviken och ett slag mot landsbygden och de stadsdelar som kan förlora en naturlig mötesplats och viktig arbetsplats. Utredningen är mycket ensidig och saknar konsekvensanalys och alternativa förslag. Det kan inte vara rimligt att politikerna tar beslut utifrån detta underlag.

Motiv som anförs är att bryta segregeringen och att få upp andelen formellt behöriga lärare. Och visst kan det låta lockande för en förvaltning att frakta alla barn till en stor skola där några behöriga lärare kan springa runt mellan de blandade klasserna: Men frågan är om det i slutändan blir längre tid med duktiga lärare per barn? Kommer verkligen barn till lågutbildade att få mer stöd på dessa skolor? Risken finns att de bara försvinner i skolstatistiken.

Inger Norman må ha sin vision - men politikerna måste se bredare, inte bara följa den självuppfyllande profetian om fortsatt urbanisering och industriell stordrift även i skolvärlden. Om politikerna vill se levande bostadsområden och en levande landsbygd bör de överväga alternativet att betala specialiserade lärare för åka några dagar i veckan till nuvarande skolor och satsa på att utveckla dessa. Så att fler vill arbeta där, studera där och flytta dit, så att segregationen kan brytas på riktigt.

Vi ser ingen samhällsekonomisk analys i utredningen, inget om konsekvenser för mindre orter och stadsdelar eller av längre restider, och inga alternativa förslag att jämföra med. De totala kostnaderna för att lägga ner alla dessa skolor och bygga helt nytt är också höljt i dunkel, de kan ju bli gigantiska.

Vi undrar också om forskningen; De kommuner som samlat alla barn i jätteskolor, har de fått bättre resultat och brutit de segregerade resultaten? Finns det städer som valt andra vägar och fått bra resultat? I utredningen står att det inte finns någon koppling mellan andelen formellt behöriga lärare och resultaten. Men av detta dras inga slutsatser. Utredningen saknar också i övrigt i stort sett analys, resonemang, och ger intrycket av ett försök att spara pengar och centralisera inom förvaltningens område, utan något som helst ansvar för samhället som helhet.

Österfärnebo skola.

Vi är öppna för samarbete med lärare, elever och boende i alla berörda kommundelar för att ta strid mot detta förslag. Vi kan inte tänka sig att partier som tappade stort i valet bland annat på grund av skolfrågan vill gå till val 2022 med omfattande skolnedläggning på dagordningen.

Om kommunen är beredd att tänka djupare deltar vi gärna vi en seriös utredning där kostnader och konsekvenser av att utveckla dagens skolor kan belysas.

Anders Lövgren, föreningsaktiv och Erik Engvall, förälder i Österfärnebo

Anders Lövgren. Arkivbild.

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare
Annons