Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Internationella Engelska skolan bäst i nutidsorientering

Friskolorna var bäst i DN:s nutidsorientering – igen. De senaste åren har det blivit tradition att friskolorna dominerar tävlingen. I Gävleborg var Internationella Engelska skolan i Gävle bästa skola i länet, för tredje året i rad. Men på lite längre sikt är alla elever i Gävle vinnare.

Annons

Dagens Nyheters nutidsorientering är en tävling med anor. Den har med några undantag anordnats varje år sedan 1939 och vinnarna tog traditionsenligt emot sina priser ur drottningens hand måndagen den 10 december, samma dag som Nobelfesten hölls i Stockholm. Tävlingen består av 30 frågor om aktuella ämnen. I år handlade de bland annat om det nya betygssystemet, Titanic, Sommar-OS och presidentvalet i USA. Allt fler skolor och elever deltar i tävlingen, som på senare år har fått en ny tradition: Det är friskolornas elever som klarar sig bäst. I 14 av 21 län toppades listan av en friskola.

Precis som förra året blev Internationella Engelska skolan i Gävle bästa skola i Gävleborgs län. Eleverna på Internationella Engelska skolan förtjänar att gratuleras, som de vinnare de är. Men på längre sikt är alla elever i Gävle vinnare, oavsett hur det gick i Nutidsorienteringen. Drygt 21 procent av eleverna i grundskolan går i friskola här jämfört med riksgenomsnittet på 12 procent. Och en hög andel friskolor är positivt för kommunens skolutveckling, visar en ny rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utveckling (IFAU).

Forskarna har undersökt betyg och provresultat i slutet av grundskolan, andelen elever som gått vidare till teoretiska gymnasieprogram, samt hur många som klarat minst en termins högskolestudier vid 24 års ålder. Sambandet är tydligt: Ju högre andel friskolor kommunen har desto bättre resultat på samtliga undersökta punkter. Effekten är liten men tydlig – om andelen friskoleelever ökar med tio procent förbättras prestationerna i hela kommunen med mellan tre och fem procent.

Genom att elevernas framgångar på senare utbildningsnivåer bekräftar resultaten visar forskarna att de förbättrade prov- och betygsresultaten inte kan tolkas som betygsinflation. Effekten är inte heller omedelbar, utan har blivit synlig ungefär tio år efter att friskolereformen infördes.

Tack vare att det finns många olika skolor blir det intressantare att jämföra och utvärdera de olika alternativen. Då kommer skillnader fram; vem är bäst på att lära ut, vem har bästa miljön för barnen, vem stimulerar upptäckarglädje och kritiskt tänkande på bästa sätt? Svaren kan skifta, delvis eftersom människor värderar skolorna utifrån olika utgångspunkter. Olika sätt att arbeta är ju också en viktig del av valfriheten, så att varje barn ska kunna hitta den skola som passar just honom eller henne bäst. Men konkurrensen i sig stimulerar alla att fortsätta utveckla sin kvalitet och försöka bli bäst för sina elever. Det tjänar alla på i längden.

Cecilia Nykvist
Vd, Friskolornas riksförbud

Mer läsning

Annons