Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

SIK jagar vidare – trots derbyförlusten

Om man väljer skogsvägen tar det normalt två timmar från Furudal till Gävle med bil.
I tisdags gick det långsammare.

Annons

Försenad svängde jag av från E16 in mot Sandviken och Jernvallen. Kom precis in på läktaren för att se hur hemmakaptenen Thomas Svärdström klappades om av lagkamraterna.

Bra, tänkte jag. Det är ofta bra när det nederlagstippade laget tar ledningen.

Men en snabb blick på resultattavlan visade att det inte alls var som jag för ett ögonblick trodde. 1–2 visade den.

Jag hade missat Valbos 1–0 och 2–0. Mårten Svensson gjorde det första efter 1.59 och bara tretton sekunder efter ledningspucken satte Robin Löfman det andra.

Bägge gångerna assisterade Atle Lunaas-Isberg, vilket underbart klingande namn förresten, isens bästa spelare. Atle gjorde också sitt första mål för säsongen genom att sätta 3–1 i början av tredje perioden.

Thomas Svärdström höll liv i derbyt med att reducera till 2–3. Men någon kvittering kom aldrig och jag lider lite med SIK:s tränare Jonas Wiklund när vi träffas efter matchen.

– Det är surt. Vi är riktigt nära. Det här är svårt att bära, säger han.

Samtidigt ser jag en glöd i hans ögon och stor stolthet över att ha ansvar för ett gäng hockeygrabbar, som visserligen klev av isen som förlorare, men spelade för mig en oväntad bra hockey och var nära att kriga ner serieetta Valbo.

– Vi gör det bra. Valbo är äckligt jobbigt att möta och vi är bra med i tre perioder. Jag anser att vi skulle ha vunnit, säger Jonas.

SIK-tränaren hävdar med bestämdhet att man hör hemma bland de tre bästa lagen i serien. Frågan är då bara, är det Valbo, Oppala eller Malung man hade tänkt ta sig förbi, det blir en intressant jakt att följa.

Det var ett bra div 2-derby med högt tempo, intensiv med lite irriterad stämning och trots Valbos snabba tvåmålsledning var utgången oviss. SIK visade krigarinställning och fin kampmoral.

Utgången går alltid att diskutera. SIK hade många fina tillfällen att både kvittera och ta ledningen. Två jättelägen faktiskt som man inte får missa om man vill vinna den här typen av stenhårda derbyn. Tror det var SIK:s klart bästa spelare, Marcus Piippola, som var en av målsumparna.

Men Valbo hade också svårt att sätta målchanserna och med bättre effektivitet hade man avgjort det här tidigt i matchen.

– Det skulle vi ha gjort, men vi blev lite tillbakadragna och försiktiga efter 2–0, men nu krigade vi till oss trepoängaren i sista och det gjorde vi bra, säger Valbos tränare Thomas Engman.

Valbos tredjekedja med Lunaas-Isberg (1+2) som dirigent var på sprudlande spelhumör och visade hög div 2-klass. Tillsammans med Mårten Svensson (1+2) och Robin Löfman (1+0) gjorde trion samtliga tre mål.

Hofors slog Söderhamn/Ljusne med 4–3 och raderade därmed ut den förargliga nollan i trepoängskolumnen. Matchen avgjordes i mitten av andra perioden i spel fem mot tre då Mattias Jansson sköt 4–2.

HHC gjorde en bra insats och förhoppningsvis kan segern innebära att man får ett lyft och kan vinna lite fler matcher än vad man gjort så här långt.

Om segern var frukten av en Kämpe-effekt vet jag inte. Enligt HHC:s hemsida lär Johan Kämpe tagit över som huvudtränare. Om han coachade mot S/L är för mig okänt.

Mer läsning

Annons