Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

”Jag dras till svårigheter”

/
  • Klockan 08.30.……- Förra året bodde ett spöke i mitt rum. Jag kunde inte sova på nätterna så jag jagade ut det och nu bor det inte här längre, berättar Helena.
  • Klockan 09.13.Helena brinner för att hjälpa människor, ibland mer än sig själv.- Jag är väldigt empatisk och tar på mig andra människors känslor. Jag har ett behov av att ge och får mycket tillbaka, säger Helena.
  • Klockan 09.27.En ring bildas och alla ska besvara frågan vad man är stolt över hos sig själv.- Jag är stolt över att kunna möta människor utan att prata med dom, säger Helena innan frågan fortsätter till nästa klasskamrat.
  • Klockan 16.02Helena har tre drömjobb, sjukhusclown, kompositör eller ambulansförare.- Jag spretar rätt mycket men just nu känner jag mest för sjukhusclown. Det är det som jag kommer att kämpa mest för.
  • Klockan 18.40- Jag har ett extremt behov av att följa min magkänsla och impulser. Jag har mycket tankar och ideér, säger Helena.

Helena Kramer går sista året på Dramapedagogprogrammet på Västerbergs Folkhögskola i Storvik.

Annons

- Jag tycker att det är tråkigt med saker som ligger innanför ramarna. Jag dras till svårigheter för jag tycker att det är spännande och kul att se människor lösa problem.

Klockan 6.30.

Hemma, Storvik

Telefonen larmar.

Helena vaknar i sitt studentrum och gör sig i ordning innan hon går till skolmatsalen för att äta frukost. Innan skolan börjar hinner hon hem igen för att sätta upp ljusslingor i sitt rum.

 

Klockan 9.00.

Västerbergs Folkhögskola, Storvik

Det är kallt i klassrummet när Helenas klass samlas för att ha en gruppövning.

- Ni är det blyga folket säger Linda som håller i morgonpasset den här dagen.

Helena och hennes klasskamrater börjar smyga runt i rummet och tittar ner i golvet.

Ju längre tiden går desto modigare blir det blyga folket och det hela slutar med en ring där alla kramas.

- Om man ser oss utifrån så måste det se väldigt konstigt ut, säger Helena.

Hon förklarar att det finns flera syften med denna typ av övning och att det är jättebra för människor med fysiks kontakt och lära sig ta i varandra.

- Det blir en bekräftelse från gruppen, som man upplever via leken. Man kommer varandra nära och lär sig känna tillit och trygghet, förklarar Helena.

I framtiden hoppas Helena kunna jobba med ungdomar för att stärka deras självkänsla och förebygga problem. Helena berättar att hon gärna skulle vilja jobba med barn som har speciella behov, till exempel förståndshandikappade.

- Det känns mer naturligt och ärligt att möta dom.

 

Klockan 10.30.

Uppsatsgrupper.

Helena och klasskompisen Jenny skriver en uppsats tillsammans om dramas funktion i behandling av ätstörningar.

- Båda vi två gick och tänkte att dramapedagogik borde vara bra i behandling av ätstörningar, så vi bestämde oss att kolla om det existerade.

Klassen delar upp sig och sitter i mindre grupper och diskuterar.

Läraren kommer med några tips innan det är dags för lunch.

 

Klockan 12.30.

Lunch.

Helena äter potatismos, sojakorv och massa grönsaker. Helena äter frukost och lunch på skolan, på kvällarna lagar hon mat själv i det gemensamma köket i korridoren.

Helena fyller också i en dataenkät innan nästa lektion.

 

Klockan 14.00.

Praktikgenomgång.

Under hösten har eleverna varit ute på två praktikperioder. Klassen delas upp i mindre grupper och Helenas grupp börjar diskutera gränssättning. De bestämmer sig för att sätta ihop en scen om problematiken som ska spelas upp för klassen dagen efter.

Förutom praktiken så har Helena och två andra elever från skolan varit två veckor hos sin vänskola i Tanzania under hösten. Skolan i Tanzania undervisar teater, dans och musik.

- Det var jättenyttigt att se den delen av världen. Det var sån livsglädje överallt. Tacksamheten går dock fort över. Det är skrämmande hur fort man glömmer hur bra vi har det och hur vi tar allt för givet, säger Helena.

Helena berättar också om kulturkrockar och hur nonchalant behandlade dom blev vid några tillfällen.

- Det var inte så idylliskt som jag tänkt, men jag är glad att jag åkte trots många rädslor innan, säger Helena.

 

- Ja, det som skrämmer mig är att det inte finns någon tidsbegränsning i hur länge man ska vara död. Allt annat är uppbyggt kring tid men inte döden. Jag jobbar på att föröka bli av med rädslan. När vi åkte till Tanzania var jag rädd för att krascha, för att bli överfallen, eller råka ut för en trafikolycka, det finns ju massa sätt man kan dö på, säger Helena.

 

Klockan 16.00.

Slutar skolan.

Helena går hem och börjar skriva ett mail. Det är tyst i korridoren och dörrarna är stängda till de andra rummen.

- Jag trivs jättemycket ensam och är det gärna. Jag har ett extremt behov av att följa min magkänsla och impulser, därför kan jag känna mig begränsad av andra.

Nu kommer det kanske låta som om jag inte tycker om andra människor, säger Helena och skrattar, men så är det inte. Jag kan säga att det är ett bra komplement att gå en utbildning i grupp.

 

- Då har jag en egen verksamhet och jobbar som dramapedagog. Jag har kanske nischat mig och hittat min plats. Kanske har jag ett hus och familj. Och sen att jag fortfarande lär mig nya saker. Just nu lär jag mig att spela gitarr, jag har också lånat en dvd om teckenspråk. Sen vill jag lära mig isländska och danska.

 

Klockan 19.00.

Hemma, Storvik

Helena lagar tortellinis och äter med några klasskompisar.

 

Klockan 20.00.

Helena ringer vännen Sandra som hon pratar med varje dag.

- Vi är som ett gift par och behöver inte pratat om någonting särskilt. Ibland har vi bara varandra i luren när vi gör andra saker.

Helena går hem till klasskompisen Erica. Där har det samlats folk för att luciavaka, en kille passar också på att ha trettioårskalas.

- Skolan är som en bubbla, det är som en skyddad värld. Allt som är stort här är litet utanför bubblan, det är som två världar. Det känns läskigt att bubblan tar slut i vår, då börjar det riktiga livet, säger Helena.

 

Klockan 22.30.

Helena går hem, dricker te och kollar på en film.

 

Klockan 00.30.

Helena somnar.

Mer läsning

Annons