Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

”Jag vill inte vara ifrågasatt”

/
  • KLOCKAN 10.30. Immanuel är väldigt intresserad av mytologi och ritualer. I sovrummet har han mängder med stenar av olika slag.
  • KLOCKAN 10.30. Immanuel är väldigt intresserad av mytologi och ritualer. I sovrummet har han mängder med stenar av olika slag.
  • KLOCKAN 11.00. I Immanuels kök bor kaninen Gevvis.
  • KLOCKAN 12.30. ”Jag har hela mitt liv i datorn. Folk reagerar på att jag har ljus röst och ser feminin ut. Det är lättare för folk att se mig som den jag är när de inte blir lurade av mitt yttre”, säger Immanuel.
  • Klockan 16.00. ”Jag är bra på att tänka utanför ramarna som folk har satt upp. Bra på att ifrågasätta. Ingenting är självklart för mig”, säger Immanuel. Foto: Emma Törnkvist
  • KLOCKAN 16.30. För bara några dagar sedan fick Immanuel diagnosen transsexuell – något han har jobbat för i många, många år. Med en vidoekamera dokumenterar han nu sin väg genom könskorrigeringen. Vad han ska göra av videon har han inte riktigt bestämt än.

Redan när Immanuel Brändemo var tre år märkte han att något var fel. Han kände sig som en kille, men folk verkade tro att han var en tjej. I dag har han insett att han är transsexuell och i sex år har han kämpat för en könskorrigering.

Annons


– Tänk att du är kille, men varje morgon vaknar upp med en vagina och bröst. Antingen så anpassar du dig eller också så tycker du att det känns väldigt, väldigt fel. Det är så det är för mig att vakna varje morgon, förklarar han.

Sandviken

Immanuel Brändemo vaknar av ett god-morgon-sms från kompisen Dennis. Han matar kaninen och tar sin medicin.

För bara några dagar sedan fick han äntligen diagnosen transsexuell – något han har jobbat för i många, många år.

– Jag har fortfarande inte fattat det, säger han lyckligt.

Alla år av kamp, av möten med psykologer och läkare. Av flytt från Falun till Sandviken med förhoppningen om att kunna få hjälp. Och så nu – diagnosen.

Men trots att en läkare äntligen bekräftat att han är transsexuell är processen långt ifrån över. Han ska träffa fler läkare, det ska tas fler prover och göras fler undersökningar innan han kan få testosteron. Innan han kan få läggas på operationsbordet. Det är i alla fall det som är målet. Att få leva som man fullt ut.

– Jag vill definitivt operera bort brösten. Underlivet har jag inte bestämt än. Operationsteknikerna är inte särskilt bra och det är av den anledningen jag tvekar, säger han.

Immanuel tar ett bad och sätter sig vid datorn. Det är därifrån han sköter sin väldigt lästa blogg och har de flesta av sina vänner.

Klockan 10.00

Hemtjänsten kommer

Eftersom Immanuel under stora delar av livet mått väldigt dåligt är han i dag sjukpensionär. Dessutom har han Aspergers syndrom och behöver hjälp med att diska. Får han inte hjälp med det kan han inte äta.

– Det är svårt att förklara varför, men jag blir helt enkelt väldigt stressad när jag ska diska.

När hemtjänsten gått sätter sig Immanuel vid datorn igen. Bloggen har många gånger varit hans räddning. Där har han alltid kunnat vara helt öppen med vem han är. Både med att han har asberger och att han är transsexuell. För att vara annorlunda och sticka ut är konstigt. Även om Immanuels egen familj aldrig har ifrågasatt honom har samhället många gånger gjort det. Under ett par år i tonåren försökte han passa in i omvärlden, leva som tjej.

Han gick ”in i garderoben” och ströp sitt egna jag.

– Men det gick inte. Jag blev väldigt ensam och hade inga vänner. Jag isolerade mig, berättar han.

I dag har Immanuel bestämt sig för att skita i folks fördomar.

– Andra tycker att jag är konstig och då måste jag försöka förhålla mig till det. Antingen kan jag säga ”jag är visst normal” eller också kan jag bara skita i vad folk tycker och bestämma att jag är onormal.

Klockan 11.00

Immanuel släpper ut sin kanin Gevvis i köket och återvänder till datorn. Han berättar att han till 95 procent är bög.

– Könsidentitet och sexuell läggning är två helt olika saker. En kille som förlorar sin penis blir inte automatiskt tjej, förklarar han.

Dessutom är han inte stereotypt manlig. Han gillar rosa och har långt hår. Inredningen i hans lägenhet stämmer inte heller överens med vad samhället anser manligt.

Själv känner han ingen tvekan. Han är annorlunda, men han vet vem han är.

På hakan och överläppen har han några skäggstrån och han hoppas att de snart blir fler. Får han testosteron kommer han att på nytt att gå igenom puberteten, hamna i målbrottet och få mer hår. Fettet kommer att flytta från rumpan till magen.

– Jag har redan mer hår i ansiktet än tjejer och jag beundrar det! Jag vet att jag ser ut som Günther, men jag tycker att det är snyggt!

Immanuel vill i dag inte veta av sitt tidigare tjejnamn. Samtidigt har skatteverket inte accepterat hans mansnamn.

– I princip måste man ligga på operationsbordet för att få byta namn. Jag ansökte om att få heta Trollhare Jesus Immanuel, men det fick jag inte. Trollhare och Jesus gick bra, men inte Immanuel som anses vara ett mansnamn.

Han har överklagat två gånger och där någonstans är han nu.

Klockan 13.00

Lunch

Eftersom Immanuel har Asperger har han väldigt svårt att hejda sig. Skulle inte handdatorn pipa och påminna honom om att han måste äta skulle han kunna sitta vid datorn hela dagen.

Syndromet gör också att han har svårt att förstå sociala regler och att uttrycka sig. Svårast har han för att läsa av andra människors kroppsspråk.

– Jag måste hela tiden tänka på hur jag beter mig och ta på mig masken som ”normal”. Försöka ha ögonkontakt, gestikulera och prata med melodi i stället för monotont. Jag blir väldigt trött när jag är med andra människor. Det är därför det är så bra med internet för där är alla människor ”handikappade”, skrattar han.

Det viktigaste för Immanuel är att han inte kränker eller sårar andra människor – och han vill inte att andra ska bli äcklade av honom.

– Men om människor bara tycker att jag är konstig kan jag leva med det, säger han.

Efter ett tag blir Immanuel trött av på gångs frågor och lägger sig och vilar. När han vaknar går han och handlar.

Klockan 16.00

Datorn

Via internet har Immanuel också kontakt med pojkvännen Per, 47, som han aldrig har träffat. De har bestämt att de ska träffas men inte när.

– Distansförhållande passar mig. Folk reagerar på att jag har ljus röst och ser feminin ut. Det är lättare för folk att se mig som den jag är när de inte blir lurade av mitt yttre.

Förutom datorn har Immanuel ett till viktigt intresse. Med en videokamera håller han på att dokumentera sin väg mot könskorrigeringen och ena hörnan av vardagsrummet är utsedd till studio. Vad han ska göra av videon har han inte bestämt än.

– Jag skulle egentligen gärna bli fotograf, men det sociala hindrar mig.

– Då lever jag förhoppningsvis som man fullt ut och jag vill inte vara lika ifrågasatt som jag är i dag. Jag tycker om högskolevärlden (Immanuel har fil.kand i engelska) och jag skulle vilja forska i engelsk litteratur.

Som så många andra dagar fastnar Immanuel framför datorn resten av kvällen.

Klockan 00.30

Immanuel somnar.

Mer läsning

Annons